Anderseminariet som hölls vid Karlstads universitet samlade forskare, journalister och medieintresserade för att diskutera hur plattformar som TikTok och Snapchat påverkar ungas nyhetskonsumtion.
I en tid där digitala plattformar dominerar medielandskapet, framstår tech-giganterna som både möjliggörare och utmanare för journalistiken. Anderseminariet inleddes med ett välkomnande från Maria Darpö från Anderstiftelsen, Carina Tenor från ämnet medie- och kommunikationsvetenskap samt frilansjournalisten Annika Lindqvist som också var moderator.
Mediehusen står inför utmaningen att nå en yngre publik – något som Nya Kristinehamns-Posten (NKP ) tagit sig an med sin satsning på sociala medier, särskilt TikTok. Inom ramen för projektet ”Mindre mediehus”, som syftar till att stärka mindre lönsamma redaktioner, har NKP valt att satsa på en egen visuell profil och ett autentiskt tilltal.
– Vi insåg tidigt att vi inte kunde använda samma bildspråk som större aktörer som NWT. Det var viktigt att hitta ett eget uttryck, säger Gabriel Frejsjö, innehållsutvecklare på NWT Media.
Resultatet blev vinjetten ”Här är grejen”, som snabbt fått genomslag både digitalt och lokalt. Med en budget på bara tio minuter per dag har redaktionen lyckats skapa innehåll som engagerar - och som dessutom lett till flera nomineringar. Serien har också fått stor uppmärksamhet i Kristinehamn där klistermärken med vinjettnamnet även börjat cirkulera på andrahandsmarknaden.
Framgångsreceptet för NKP på TikTok? En superlokal förankring, hög igenkänning och aktiv interaktion med publiken. Genom TikTok och andra plattformar har NKP lyckats nå en yngre målgrupp – och samtidigt stärkt sin närvaro i det lokala medielandskapet.
Sanna Gustavsson, sociala medier-chef på Expressen, berättade om hur tidningen resonerar kring och använder sig av sociala medier.
– Det är viktigt att fortsatt vara närvarande på plattformen X (tidigare Twitter), inte minst för att värna relationen med Expressens 375 000 följare. Vi använder plattformen för att snabbt sprida nyheter, bygga vårt varumärke och förtroende, samt nå unga och nya användare.
I arbetet med att nå en yngre publik fokuserar Expressen på att spegla unga i bevakningen, skildra deras verklighet på allvar och göra journalistiken tillgänglig – både i språk och i val av plattformar.
– För en ung person att komma in på en traditionell nyhetsartikel kan kännas som att hamna på nivå 50 i ett spel. Förstår man inte upplägget går man snabbt tillbaka till sina vanliga flöden, konstaterade Expressens Sanna Gustavsson.
På Anderseminariet delade Svenska Dagbladets techreportrar Sophia Sinclair och Henning Eklund med sig av erfarenheter från några av sina mest uppmärksammade granskningar – bland annat av Pontus Rasmusson och Isabella Löwengrip. De berättade om det journalistiska hantverket bakom avslöjandena och om de etiska överväganden som krävs när man granskar personer som rör sig i gränslandet mellan offentlighet och privatliv.
– Granskningarna bygger på ett gediget arbete med kartläggning av sociala medier, begäran av handlingar, öppna källor och att hitta rätt personer att tala med, berättade Sophia Sinclair och Henning Eklund. I fallet med Isabella Löwengrip spelade anonyma vittnesmål en central roll, vilket krävde särskild varsamhet och omfattande dokumentation. Granskningen fick stort genomslag och lockade många nya prenumeranter – varav cirka 80 procent var unga kvinnor, en målgrupp som annars är svår att nå.
Sinclair och Eklund lyfte också hur influerare i dag inte bara är opinionsbildare utan även entreprenörer och arbetsgivare med miljardomsättning. Det gör att deras agerande kan få direkta ekonomiska konsekvenser för följare och konsumenter – och därmed motiverar journalistisk granskning.
– Det handlar om att avgöra när en influerare blir en makthavare och hur vi som journalister ska förhålla oss till deras innehåll, särskilt när de inte vill medverka i intervjuer, sade reportrarna.
Carina Tenor om Anderseminariet:
- Det var otroligt spännande att få höra om Nyhetskoll, SVT och UR:s nya satsning på tonåringar för de som vuxit ur Lilla Aktuellt, och rent allmänt hur olika traditionella redaktioner försöker hitta balansen mellan att anpassa sig och behålla sin särart när de publicerar på externa plattformar.
Medverkade under Anderseminariet gjorde även Ulrika Hedman, tidigare journalist och lektor i informatik vid Högskolan Väst, samt forskare i medieutveckling, Olle Lidbom, medieanalytiker samt Jenny Agö, redaktör för Nyhetskoll.
Om Anderseminariet
Anderseminariet i journalistik anordnas en gång per termin av medie- och kommunikationsvetenskap i samarbete med Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning.
