Vi sägs leva i globaliseringens tidevarv. Svensken lever i en verklighet där rörligheten hos idéer, varor, tjänster och människor allt oftare sker över gränserna.
Men hur orienterar vi oss i allt detta? Det har Johan Lindell, forskare på Karlstads universitet, försökt ta reda på.
– Min avhandling ”Cosmopolitanism in a Mediatized World: The Social Stratification of Global Orientations” undersöker i vilken utsträckning svenskars attityder och beteenden är globala och hur de utvecklas, säger Johan Lindell.
Föreställningen om att människor i dagens alltmer sammanlänkade värld har blivit världsmedborgare har fått fäste både inom och utanför universitetens väggar.
Den nationella enkätundersökning som ligger till grund för Lindells studie visar att det framförallt är en välutbildad och internationellt resande elit som uppvisar en känsla av att leva globalt. Att hålla sig uppdaterad över vad som pågår i omvärlden genom regelbunden nyhetskonsumtion är också en viktig förutsättning.
– De som har resurser och tid har också större möjligheter att lära sig definiera sig själva som världsmedborgare. Resurser är därför en viktig maktaspekt och skapar en elit som kan vara mer global. Ett avstånd från vardagens nödvändighet ger lyxen att kunna bry sig om annat är det basala, menar han.
Uppfriskande kritik
Ett annat intressant resultat är att kvinnor är mer globala i sitt agerande än män. En av förklaringarna till utfallet kan vara att Sverige, sett ur ett större sammanhang, har kommit relativt långt i det nationella jämställdhetsarbetet.
– Just detta är en uppfriskande kritik mot den tidigare dominerande berättelsen kring den uteslutande manliga världsmedborgaren. I allt större utsträckning tycks det vara svenska kvinnor som blickar utåt, bortom det lokala, säger Lindell.
En annan aspekt som han tittar närmare på i sin avhandling är de sociala mediernas roll i vår världsorientering. Idén om att allt snabbare informationsplattformar, som Twitter och Facebook, är en bidragande orsak till att människor i större utsträckning känner sig som världsmedborgare är en alldeles för snäv förklaringsmodell.
– Människor har olika förutsättningar att se och reagera på händelseförlopp som skildras i medielandskapet. Det är viktigt att förstå att medierna inte utgör en slags allomfattande kraft som gör människor mer globala. Snarare används medierna som verktyg för de som redan är global , säger Lindell.
Mer än bara en identitet
Han ser sin avhandling som ett viktigt bidrag till vår förståelse för vad det innebär att vara människa i dagens globaliserade samhälle. Johan Lindell menar att vi alltid är förankrade i det lokala och hans studie visar att frågan om vem som kan vara global tydligt kan återkopplas till de maktförhållanden som råder i ett samhälle. Det öppna förhållningssättet är dock att föredra.
– Det är positivt att vi blickar ut mot världen och försöker förhålla oss till sådant som händer. Problematiskt blir det först om det enbart handlar om en resursstark elit. Det vill säga när världsmedborgarskapet blir en tom identitet som inte bottnar i något djupare engagemang, säger han.
