Hur får vi till stånd en god och effektiv processtyrning i offentlig sektor? Den 3-4 november pågår en konferens på Karlstads universitet som handlar om styrning av och samverkan mellan professionella grupper inom offentlig sektor.
Många skulle instämma i påståendet att de professionella grupperna bär upp vårt välfärdssystem. Det är omöjligt att tänka sig en sjukvård utan läkare och sjuksköterskor eller en skola utan lärare. Vi förväntar oss även att personer som hanterar ekonomi, personal, juridik och information är utbildade inom sina respektive fackområden. Nu pågår en diskussion om ledarskap i offentlig sektor ska ses som en profession i sig. Vilken betydelse har det att de högsta cheferna har en förankring i den dominerande professionen?
Professioner med egenintresse?
Det har funnits en kritik mot att professionella grupper till exempel inom vården, i alltför stor utsträckning styrs av ett egenintresse och att dessa kan ha svårt att samverka. De professionella grupperna är specialister inom sina respektive fält och har ett naturligt kunskapsövertag. Vilka är de viktigaste drivkrafterna för professionella grupper?
Offentlig sektor har stora krav på sig att anpassa sig till snäva ekonomiska ramar. Inom ekonomi- och verksamhetsstyrning har på senare år olika former för processtyrning lyfts fram. Dessa frågeställningar är utgångspunkten för konferensen.
- Det är en intressant och bra mix av deltagare på årets konferens, säger P O Norell, universitetslektor i statsvetenskap och arrangör av konferensen. Av de cirka 250 deltagarna är det ungefär hälften som kommer ifrån Norge. Det stämmer ganska väl med deltagarna i vår utbildning Master of Public Adminstration som vi ger i samverkan med norska lärosäten.
I programmet blandas föreläsningar av praktiker och av forskare, bland andra Hans Karlsson, landstingsdirektör vid Landstinget i Värmland samt Fredrik Westander, tidigare verksam vid Landstinget i Värmland, numera konsult med uppdrag åt bland andra SKL, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen.
