I debatten brukar andelen distansstudenter lyftas fram som en faktor som drar ner högskolans effektivitet. Men distansstudenter vid Karlstads universitet presterar över rikssnittet.
Lena E Johansson, utbildnings- och forskningssamordnare, och Lars Haglund, professor i ekonomi, har undersökt hur distansstudenterna upplever sina studier och vilka resultat de gör. Undersökningen visar att programstudenter på distans hade 85 procents genomströmning och att siffran för fristående kurser på distans var 55 procent 2009.
Rikssnittet samma år var 80 procent på program och 47 procent på kurser.
Under 2010 hade programstudenterna på distans en högre prestationsgrad än programstudenterna på campus. 91 procent jämfört med 86 procent.
Yrkesprogram i topp
Deras kartläggning visar också att den typiska distansstudenten vid Karlstads universitet läser ett yrkesprogram; hon studerar till lärare, tandhygienist eller specialistsjuksköterska. För det är ofta en hon, andelen kvinnor som läser på distans är 75 procent och för yrkesprogrammen är andelen kvinnor ännu högre.
Distansstudenten är ofta lite äldre än campusstudenten. Hon har familj med barn i förskole- eller skolåldern, och hon lever på studiemedel. Detta, tillsammans med ett upplevt högt tempo i studierna, gör att hon ofta känner stress.
Men trots en ganska stressad tillvaro är många ändå ganska nöjda med studierna. 60 procent instämmer helt i påståendet att lärarna är kunniga i sina ämnen och 31 procent instämmer delvis.
Lärarnas respons viktig
Samtidigt finns det stora möjlighet till förbättringar. 70 procent tycker till exempel inte att lärarna tillräckligt väl kan hantera den teknik som används som verktyg i undervisningen. 70 procent tycker inte heller att lärarna ger respons tillräckligt snabbt.
Så här skriver två studenter i enkäten:
"Man får dålig respons på mejl och frågor på It's learning. Det tar för lång tid. Vi behöver få svar på frågor snabbt och inte behöva vänta flera dagar. Det går inte när det är en uppgift som ska vara inne ett visst datum"
"Vissa lärare verkar inte förstå hur viktig internetkontakten är. De struntar i att svara på mejl."
Yrkeskunskap och allmänbildning
Allra viktigast för studenterna är först och främst att få yrkesrelaterade kunskaper, därefter bred allmänbildning och i tredje hand ta del av forskningen. De värdesätter också att de får lära sig att tänka kritiskt och analytiskt samt att de får träna förmågan att samarbeta och att skriva.
Studenterna vill gärna ha information om kursupplägget med datum för träffar i Karlstad mycket tidigare. Framförallt handlar det om att kunna boka in billiga resor och ordna inkvartering under träffar på universitetet.
Lärcentrum bra för studieresultat
Två tredjedelar av lärarstudenterna som läser på distans besöker ett lärcentrum en gång i veckan. Resten av studenterna är där oftare än så.
- Här ser vi att många lärcentrum skulle behöva en teknisk uppgradering. Vi bör också förbättra vår information och vårt samarbete med dem, säger Lena E Johansson.
- Arbetet i lokala studiegrupper på olika lärcentra är något som studenterna bedömer som centralt för utbildningen. Ungefär hälften av dem anser att studierna fungerar bättre och att de når målen lättare genom att arbeta på detta sätt, fortsätter hon.
Det är också viktigt för universitetet att lösa frågan hur distansstudenter kan bli mer delaktiga i beslut och planering som rör utbildningsfrågor. Det finns ett starkt samband mellan att man är nöjd med studierna och att man känner att man har inflytande över studieplanering.
- Det här är en fråga både för universitetet och för studentkåren, konstaterar Johan Kaluza, Karlstad Studentkårs ordförande.
Studien riktade sig till samtliga distansstudenter och baseras på 1 616 svar.
Deras rapport bygger på två undersökningar där resultat från 2007 och 2010 jämförts.
Mer om undersökningen
Se filmklippen om undersökningen:
Lars Haglund och Lena E Johansson.
