Studenterna sviker språken

Högskoleverket, HSV, ser en tydlig trend i hela landet. Studenterna väljer inte språk, med undantag för engelska. En anledning är att ungdomarna väljer bort främmande språk redan i grundskolan och på gymnasiet. De läser hellre ämnen som det är lättare att få höga betyg i, ett taktikval som sedan gör att de inte har vare sig behörighet eller kunskaper för språkstudier på högskolenivå. Ett annat skäl som förs fram är studiemedelssystemet. Hårdare regler och återbetalningskrav gör att studenter drar sig för att läsa språk, om de vet med sig att de dessutom vill gå en längre utbildning.

För att försöka råda bot på studentbristen har många universitet och högskolor infört nybörjarkurser i tyska, franska och spanska. De är ofta populära bland studenterna, även om de sedan inte fortsätter att studera spåket som det var tänkt. Men är nybörjarkurser vad högskolor och universitet ska lägga sina begränsade resurser på? Det tycker inte HSV. Verket förespråkar istället att lärosätena samarbetar mer kring språkutbildningarna. Det ska inte gå att läsa alla språk överallt. Lärosätena måste prioritera hårdare.

Högskoleverket har under våren granskat språken tyska, franska, spanska och engelska vid landets lärosäten och resultaten finns att läsa i fyra rapporter.

Fransklärarna får beröm
Franska vid Karlstads universitet hade förra året 142 studenter, varav 68 läste nybörjarkurs. Ämnet har tre lärare, varav två med doktorsexamen.
- De kompetenta och engagerade lärarna och deras goda, personliga kontakter utomlands är ämnets styrka, skriver HSV i sin rapport. Lärare med franska som modersmål ger studenterna bra möjligheter att träna konversation och uttal.

Verket anser att lärarna kan samarbeta mer, både sinsemellan och med kollegor inom andra ämnen på institutionen. Högskoleverket applåderar det planerade samarbetet med andra lärosäten. Ämnet franska samarbetar med högstadie- och gymnasieskolor i regionen och det ser verket som en möjlighet att få fler studenter att vilja fortsätta med franska på universitetet.

- Vi har ett gott samarbete med universiteten i Bordeaux, Lyon och La Reunion. Dit reser ofta studenter på Erasmus-stipendier. Franska lärarstudenter från Lyon kommer hit till Karlstads universitet för att lära sig mer om svenskt skolväsende. Våra lärarstudenter reser sedan till Lyon för en femveckorsperiod, och då har de redan fått kontakt med de franska studenterna. Det är mycket uppskattat, säger lektor Monica Hjortberg.

I Högskoleverkets rappor lyfts Karlstads universitet fram i ett par sammanhang som goda exempel: "Vad gäller uppsatshandledning bör institutionerna eftersträva den modell som bland annat används vid Karlstads universitet, där uppsatshandledare och examinator inte är samma person." Universitetet lyfts också fram som ett gott exempel när det gäller fortbildningsdagar för lärare. "Ett gott exempel är Karlstads universitet som årligen arrangerar föreläsningar för allmänheten som då har möjlighet att ta del av forskningen i franska."

Här hittar du hela rapporten från HSV

Goda studiemöjligheter i Tyskland
Antalet studenter som läser tyska vid Karlstads universitet har minskat mellan åren 1998 och 2003, även om siffran mellan åren 2000 och 2003 har varit ganska stabil. År 2004 hade tyska 188 studenter, varav 62 nybörjare. Man försöker nu hitta nya kombinationer av kurser där tyska kan ingå i program för att locka studenter som läser andra ämnen.

Högskoleverket har kommit fram till att med så få studenter kan ämnet inte bära sina egna kostnader. Därför är det extra stödet som tyska, tillsammans med spanska och franska, får helt nödvändigt för att ämnet ska överleva vid Karlstads universitet.

Högskoleverkets rapport rymmer en hel del positiva omdömen: Studenterna erbjuds goda kursmöjligheter i utlandet. Tyska och österrikiska studenter involveras systematiskt i utbildningen i syfte att förstärka språkfärdighetsträningen, ett lyckat samarbete. Studenterna är även nöjda med handledningen av sina examensarbeten.

- Vi arrangerar konversationsgrupper i tyska. Våra studenter får tillfälle att i smågrupper träffa jämnåriga tyskspråkiga studenter för att öva det talade språket. Grupperna finns i alla kurser och är väldigt uppskattade av studenterna, berättar lektor Stig Thoursie.

Ämnet tyska har ett samarbete med Düsseldorf, som innebär att Karlstadsstudenter kan göra praktik i Tyskland. I Düsseldorf börjar studenterna med en intensivkurs i tyska och därefter genomför studenterna en praktik på tyska företag i sex månader.
- Meningen är att studenterna först ska läsa 20 eller 40 poäng tyska hos oss och sedan söka praktiktjänsten. Vi har haft kontakt med flera som varit i Düsseldorf och de har varit väldigt nöjda. Just nu kommer ett par studenter från oss att söka denna praktik, säger han.

Det finns endast en disputerad lärare inom ämnet och det gör utbildningen sårbar.
Studenter efterlyser dessutom mer undervisningstid på B-, C- och D-nivå. Lärarna samverkar kring undervisningen, främst med engelskämnet. Bedömargruppen från Högskoleverket anser att det är bra, men att samverkan bör etableras med fler ämnen och att institutionen bör förstärka utbildningen med ytterligare en disputerad lektor.
- Det har vi gjort och tyskan kommer alltså från och med höstterminen att ha två disputerade lärare, en i språkvetenskap och en i litteratur, säger Stig Thoursie.

Här hittar du hela rapporten från HSV

Spanska lockar nya studenter
Spanska har blivit ett populärt språk och många har valt att läsa spanska som nybörjarspråk på Karlstads universitet.
- Delvis stämmer det att Högskoleverket inte tycker att universiteten ska lägga resurser på nybörjarplatser, men i HSV:s utvärdering av spanskans situation står också att: "De lärosäten som ger nybörjarkurser bör ha en väl genomtänkt pedagogisk plan och tydliga mål." Verket rekommenderar alltså inte att helt ta bort nybörjarkurserna i spanska, påpekar läraren Pilar Álvarez vid Karlstads universitet.

Men det är inte så många som läser vidare. För år 2004 var det totala antalet spanskstudenter 234, varav hela 156 läste nybörjarkurs.

Det borde gå att locka fler studenter att läsa språk, det är Pilar Álvarez övertygad om. Hon anser att universitetet borde erbjuda alla studenter möjlighet att resa till länder där språket talas, öka möjligheterna att läsa språk inom andra utbildningsprogram, samarbeta mer med kommunens skolor, stötta lärarna där, och samarbeta mer med näringslivet.

- Vi är optimistiska när det gäller spanskans framtid i Sverige, och jag tycker att vi ska satsa och visa vad vi kan på Karlstads universitet, inte huka och dra ner, säger Pilar Álvarez.

- Spanskan är ett språk som växer och sprider sig. Det finns ett sug på marknaden efter spansklärare, min telefon ringde stup i ett när det kom ut i skolorna att jag kunde vikariera som spansklärare, berättar Francisco Weitzel som läser på lärarprogrammet.

Spanska vid Karlstads universitet har inte granskats av Högskoleverket eftersom det inte är något magisterämne.

Kanslern vill se ändring
Universitetskansler Sigbrit Franke efterlyser åtgärder och besked från regeringen. Hur ska universiteten prioritera?
Och låt språk bli värt mer än andra kurser på gymnasiet.
-Väljer man språk ska det också bli en ordentlig belöning för att man anstränger sig, säger hon i en intervju i Dagens Nyheter nyligen.