Studenter rädda för att kommunicera

Studenten Yvonne Friman har skrivit sin magisteruppsats i psykologi på temat ”communication avoidance” – hur vanligt är det med framträdanderädsla och kommunikationsängslan bland programstuderande på Karlstads universitet och hur ser dessa rädslor ut. Det handlar om hur människor reagerar på att prata med eller inför andra, såväl i mindre som i större grupper. Hennes undersökning visar att studenter i hög grad upplever situationen som jobbig när de ska prata inför folk.
Yvonne Friman har, i en enkät till 180 slumpvis utvalda studenter på fjärde terminen i olika program, tagit reda på hur studenter reagerar i olika kommunikationssituationer: att prata två och två, att tala inför en mindre grupp, att delta i ett seminarium, att hålla ett anförande och att ställa frågor under en lektion. Svarsfrekvensen blev hög, 74%, alltså 131 personer.
– Det är viktigt att uppmärksamma även de studenter som inte pratar så mycket, säger Birgitta Johansson-Hidén. De kan få problem senare i arbetslivet om de inte tar för sig. I undervisningen får de inte samma mängd hjälp och möjlighet att ställa frågor.
Det finns mycket amerikansk forskning om dessa fenomen men Yvonne Friman ville se hur läget är på Karlstads universitet.
– Det är intressant att problemen finns på fler ställen än i föredragshållarsituationen, säger Yvonne Friman. Det är ett mer generellt problem.

Många symptom
Symptomen är t ex hjärtklappning, svettningar, rodnad, darrningar, ansträngd andhämtning och overklighetskänslor inför sig själv och omgivningen.
I undersökningen har Yvonne Friman utgått från de 14 symptom på stress inför framträdanden som anges i psykologers manual och undersökt hur många symptom de svarande känner av i de olika situationerna ovan.
– Känner man av fler än fyra symptom räknar man det som en panikattack, säger Yvonne Friman.
54 % av de svarande känner av flera symptom när de kommunicerar och för 15% har det gått så långt att de försöker undvika vissa situationer.
– Det visar att kommunikation berör, säger Birgitta Johansson-Hidén. Det är förvånande att hälften av studenterna tycker att det är jobbigt att kommunicera i allmänhet, antingen det är två och två eller i grupp.
Resultaten stämmer med annan utländsk forskning.
– De kvinnliga studenterna känner av fler symptom än män, säger Yvonne Friman. I varje fall enligt vad de svarat på enkäten.
Också mellan studenter på naturvetenskapliga och tekniska ämnen resp utbildningsvetenskap fanns det en stor skillnad. De på nat/vet hade en mycket högre rädsla för att framträda än de blivande lärarna.
– Det kan exempelvis bero på att undervisningen där ofta sker inför större grupper, säger Birgitta Johansson-Hidén.

Vill ha hjälp
Studenterna fick också svara på frågan om de ville ha hjälp med detta problem.
– Hjälp ville de gärna ha, berättar Yvonne Friman, helst regelbunden, successiv träning där man börjar att tala inför mindre grupper och avdramatiserar kommunikationen.
Några vill gå kurser i retorik och några vill till och med ha en obligatorisk kurs i början av programmen på tema kommunikation. Framför allt efterlyser studenterna en större förståelse hos lärare och studiekamrater.
– Det är intressant att se hur uppmärksamma folk är på sin kommunikation, säger Birgitta Johansson-Hidén. Man känner sig osäker och trevande och funderar på om det man sa var bra. Studenter känner sig osäkra när de får svara på frågor under en föreläsning. Det är viktigt att kommunikationen i undervisningen är planerad. Gruppen behöver styras och ha ett gemensamt mål.
Många har symptom men bemästrar dem, konstaterar Yvonne Friman.
– Jag tror det är viktigt att få upp det här problemet till ytan och få bort många tabun.