Nästan var femte doktorand vid Karlstads universitet känner så stor stress att det påverkar den psykiska hälsan. Det visar doktorandsektionens enkätundersökning.
– Sedan tidigare arbetar HR-avdelningen med en handlingsplan, säger Patrik Larsson, prorektor och ordförande i arbetsmiljökommittén.
Enkätundersökningen genomfördes i maj och juni och presenterades i en rapport i november. Många doktorander vittnar om att de är pressade av höga förväntningar och att de jobbar mer än de ska inom ramen för sin anställning. Samtidigt har många känslan att de inte uppnår så mycket som de borde. 18 procent svarade att detta påverkar deras psykiska hälsa. De är trötta, nervösa, rastlösa, ledsna och känner till och med hopplöshet.
– Vi har identifierat sex problemområden, där vi ger förslag på åtgärder. Stress är ett av dessa områden, säger Joanne Kuai, ordförande för doktorandsektionen.
– Man kan säga att de andra problemområdena leder till stressen, säger Phil Aupke, vice ordförande för doktorandsektionen.
Tidsödande
Ett av de sex problemområdena är systemet för Individuella studieplaner (ISP), som många upplever som tidsödande och krångligt.
– Alla förstår varför ISP finns, men det är inte användarvänligt och fungerar olika på olika institutioner, säger Joanne Kuai.
Doktorandsektionen föreslår att ISP-administrationen görs mer strömlinjeformad och uppdateras så att det fungerar lika på hela universitetet.
Svårt att planera
När det gäller kursutbudet svarar nästan 40 procent av doktoranderna att det finns brister i kvaliteten eller att kurser som är obligatoriska för deras utbildning inte är tillgängliga vid rätt tillfällen.
– En del kurser ges bara vartannat år, vilket gör det väldigt svårt att planera de obligatoriska momenten, säger Phil Aupke.
Här föreslår doktorandsektionen bland annat höjd kvalitet och större utbud.
Även när det gäller handledning föreslår doktorandsektionen förbättringar till exempel när det gäller samarbete mellan handledare, eftersom nästan en tredjedel av doktoranderna vittnat om oklarheter när flera handledare är inblandade.
För mycket undervisning
Nästan 60 procent av doktoranderna som besvarade enkäten svarar att de ägnar mycket mer tid åt undervisning än de ska inom ramen för sin anställning.
– Ja, många tycker att det tar alldeles för mycket av deras tid. Många tycker också att vi får alldeles för lite pedagogisk vägledning inför undervisningen, säger Joanne Kuai.
Jämfört med den förra stora enkätundersökningen bland doktorander, som genomfördes 2020, har problemet med att för mycket tid går åt till undervisning ökat med nästan 30 procent.
Doktorandsektionens förslag är bland annat att mer tid avsätts för förberedelser, att doktorander får mer praktisk träning inför undervisning och att UPE:s pedagogiska kurser ska ge poäng.
Rapport finns på kau.se
Resultaten i enkäten har sammanställts i en rapport, som finns tillgänglig på doktorandsektionens sida på kau.se:
Alla doktorander har fått ett eget exemplar och den har också spridits till ansvariga på institutionerna, fakulteterna och i universitetsledningen.
– Vi ska även ha ett möte med rektor, säger Joanne Kuai.
Arbetsmiljökommittén
Rapporten togs också upp vid senaste mötet i universitetets arbetsmiljökommitté.
– Vi fick en bra presentation vid mötet och det är en bra studie och en rapport med tydliga förslag på förbättringar. Framförallt är det allvarligt att så många känner stor stress under doktorandstudierna. Sedan tidigare arbetar HR-avdelningen med en handlingsplan med målet att förbättra arbetsvillkoren för våra doktorander. Vi kommer att synka det arbetet med åtgärderna som föreslås i GSA-rapporten, i samarbete med doktorandsektionen, säger Patrik Larsson, prorektor och ordförande i arbetsmiljökommittén.
– En del av det som tas upp i rapporten är av mer strukturell karaktär som vi får undersöka närmre hur det kan lösas. Medan annat går att åtgärda snabbare, till exempel när det gäller kursutbudet. Universitetsstyrelsen har bett om en återrapportering till sitt möte i februari. Då kommer vi redovisa möjliga åtgärder och hur planeringen ser ut framåt.
Fakta
Undersökningen genomfördes 17 maj till 20 juni 2023
Rapporten publicerades 10 november 2023
Totalt 214 doktorander fick inbjudan till enkäten
Svarsfrekvensen var 24 procent
