Forskare vid Karlstads universitet har granskat vilka livsmedel hushållen slänger. Och varför maten åker i soporna.
Hushåll som storhandlar kastar ofta mer mat än de som handlar lite och ofta.
Under de två senaste decennierna har vi fått lära oss att det är resursslöseri och dumt för miljön med för mycket förpackningar. Och visst är det fortfarande så ibland. Men ibland är det precis tvärtom. Om livsmedel inte förpackas tillräckligt väl leder det till mer matspill, vilket ofta har en större negativ miljöpåverkan.
Dåliga förpackningar kan ge matspill
- Vi har sett att ungefär en fjärdedel av alla livsmedel som slängs består av frukt och grönsaker. Här kan det finnas ett samband mellan förstörda råvaror och bristande förpackningar. Det ger mer matspill, vilket är ett onödigt resursslöseri och påverkar miljön, säger Helén Williams, en av forskarna bakom studien.
Ett annat viktigt resultat som forskarna fick fram är att det var dåligt att storhandla ur matspillssynpunkt. Familjer som handlar mindre mängd, men oftare, slänger 1,2 kilo mat i veckan medan de som handlar mer, men mer sällan, slänger 2 kilo mat i veckan.
Dagbok över slängda livsmedel
60 familjer deltog i en studie ledd av forskare från Karlstads universitet. Under en veckas tid fick familjerna väga allt matavfall och föra dagbok över vad de slängde och varför.
Familjerna slängde i genomsnitt 1,7 kilo livsmedel per hushåll och vecka. Det är lite mindre än hälften av vad andra studier har visat.
- Det beror kanske dels på att många av familjerna är miljömedvetna. 30 av de deltagande familjerna hade tidigare fått miljöutbildning via Karlstad kommuns projekt Miljövardag. Dels kan det finnas brister i vår faktainsamlingsmetod. Familjerna kan ha glömt att redovisa någon del och så kanske man undviker att rensa kylen just under testveckan, säger Helén Williams.
Mat i soporna
Av de livsmedel som kastas beror tio procent på att förpackningarna är för stora eller svåra att tömma. Tio procent beror på att bäst-före-datum passerats. Resten slängs för att det blivit dåligt eller för att man har lagat för mycket mat.
Av livsmedlen som slängs är 25 procent tillagad mat, 25 procent frukt och grönsaker och nästan 25 procent mejeriprodukter.
I kategorin förpackning som är svår att tömma nämns yoghurtförpackning med skruvlock oftast. Samtidigt nämns den äldre "tegelstensförpackningen" som en förpackning man gillar för att den är lätt att tömma och lätt att återvinna.
Del av avhandling
Studien är delvis finansierad av EU-medel via the Packaging Arena. Rapporten heter "Influence of packaging on household food waste" och finns publicerad i Helén Williams kommande avhandling "Food packaging for Sustainable Development". Avhandlingen läggs fram den 17 juni.
I studien medverkar även forskarna Tobias Otterbring , Martin Löfgren och Anders Gustafsson, CTF - Centrum för tjänsteforskning, samt Fredrik Wikström, miljö och energisystem, samtliga Karlstads universitet.
