Många personer med missbruksproblem har även psykiska problem, så kallad samsjuklighet. Ett unikt forskningsprojekt vid Karlstads universitet handlar om integrerade behandlingsmetoder för samsjuklighet.
För att en person ska kunna återhämta sig från missbruk och psykisk ohälsa bör båda problemen behandlas samtidigt. Ibland kan det innebära vissa utmaningar, till exempel för att kommunerna har huvudansvaret för missbruksvården och landstingen har huvudansvaret för psykiatrin. Det här forskningsprojektet vid Karlstads universitet handlar om integrerade behandlingsmetoder för samsjuklighet. Det övergripande syftet är att understödja processen mot en alltmer evidensbaserad och integrerad vård av klienter med missbruk och samsjuklighet, i detta fall inom LVM-vårdens kontext.
- De som omhändertas enligt LVM, lagen om vård av missbrukare, har ofta psykiska sjukdomar parallellt med sitt missbruk, säger Ingrid Rystedt, universitetslektor i folkhälsovetenskap. Om behandlingen av den psykiska ohälsan och missbruket inte integreras, tenderar missbruksvården för dessa klienter att vara mindre effektiv.
Mångvetenskapliga behandlingsmodeller
Nu genomförs ett mångvetenskapligt projekt vid Karlstads universitet som testar två integrerade behandlingar som utgör kombinationer av evidensbaserad praktik, Illness Management and Recovery (IMR) och Integrating Combined Therapies (ICT). Behandlingarna kommer att bedrivas i grupp och bygger bland annat på motivationsarbete, undervisning, färdighetsträning och övningar som är kognitivt beteendeinriktade. Dessa behandlingsmodeller, sammanställda i manualform, har tidigare prövats och använts i bland annat USA med goda resultat. Tre LVM-institutioner ingår i projektet, i Örebro, Enköping respektive Falköping.
- Ingen av de här behandlingsmodellerna har använts tidigare i Sverige eller Europa med ett specifikt fokus på samsjuklighet, säger Eva Olsson, universitetslektor i sociologi. Vi tror att det här kan leda till bättre behandlingsresultat eftersom det här är en grupp som lätt faller mellan stolarna på grund av vårdens organisation.
Forskning i praktiken
Genomförbarhet och hållbarhet, det vill säga hur modellerna fungerar långsiktigt i praktiken, kommer att belysas från både verksamheternas och individernas perspektiv. Mer långsiktigt är projektets målsättning att successivt stärka förutsättningarna för att dessa klienter ska kunna leva och fungera väl i samhället.
- Idén till att pilottesta de här behandlingsmodellerna har kommit till genom samtal med de anställda på flera av LVM-hemmen, säger Mona Sundh, universitetslektor i folkhälsovetenskap. Vi har under hösten genomfört utbildningar av alla gruppledare och haft informationsträffar för all personal på behandlingshemmen. Projektet har tagits emot mycket positivt, personalen tror på idén och känner att de behöver de här verktygen. Gruppbehandlingarna vid hemmen kommer pågå under hela 2014.
I projektgruppen ingår, utöver Ingrid Rystedt, Eva Olsson och Mona Sundh, även två kollegor från USA: professor Mark McGovern, Dartmouth Psychiatric Research Center, Geisel School of Medicine, och professor Kim Mueser, Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University. Både Mark och Kim är psykologer, viket ytterligare förstärker mångvetenskapligheten i projektet.
Projektet är finansierat av Statens Institutionsstyrelse, som administrerar och driver tvångsvård av ungdomar och vuxna missbrukare i Sverige. Totalt satsar de drygt fyra miljoner kronor under perioden 2013-2015.
