Nästan en generation. Så länge höll freden i Europa. Nu ser vi återigen pansarvagnar rulla in på gatorna, in i folks vardag, skrämmande nära. Ett krig som splittrar familjer och krossar framtidsdrömmar för ett helt land.
På torsdagsmorgonen den 24 februari gick ryska trupper in i Ukraina, efter att sedan november 2021 samlat ett stort antal pansarvagnar, artilleri och soldater vid gränsen.
- Jag trodde, som många andra, in i det längsta att detta inte skulle ske. Det känns helt absurt, totalt vansinnigt. Morgonen, kort efter att de ryska trupperna gått in i Ukraina, ringde en journalist. Min första kommentar var att detta är den värsta dagen i Europa sedan andra världskriget bröt ut – och vi vet väldigt lite om vart det kommer att ta vägen, säger Hans Lödén, senior professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet.
Han har följt internationell politik och svensk utrikespolitik i nästa ett halvt sekel. Men senaste tidens händelser trodde han inte att han skulle få uppleva.
- Det fanns de som sa att när Ryssland gick in i Georgien 2008 så innebar det en förändring, ett skifte. Men det gick oss nästan förbi. Georgien är ju så långt borta… När Ryssland annekterade Krim 2014 blev omvärldens reaktion starkare och sanktioner sattes in, även om de inte är i närheten av det vi ser nu. Hur hade det sett ut om vi redan 2008 hade reagerat starkare? Hade vi kunnat stoppa den ryska "salamitaktiken” – att ta lite i taget?
Varför – och varför nu?
För att försöka sätta sig in i Putins världsbild och det som sker i Ukraina idag, drar Hans Lödén upp en linje bakåt i historien tillbaka till första världskrigets slut och det forna ryska imperiet. Ukraina – och även Georgien – går ur det ryska imperiet, men återtas senare av Ryssland.
- Det finns en tydlig ukrainsk identitet som visat sig under historiens lopp, samtidigt som det finns en känsla av släktskap och det som Putin nu försöker spela på med sin retorik om broderfolk.
Dagens president i Ukraina, Zelenskyj, är utbildad jurist, komiker och tv-stjärna. Han är uppvuxen i östra Ukraina. I valet 2019 fick han stöd av 73 procent av hela befolkningen, i ett land där tidigare presidenter röstats fram antingen av den östra eller västra delen.
- Särskilt de unga röstade på honom. Han har dessutom judisk bakgrund, vilket gör honom än mer anmärkningsvärd i Ukraina.
När Ukraina 2008 undertecknade ett avtal om långtgående samarbete med EU, var detta ett steg mot en ansökan om medlemskap i unionen. Den dåvarande ryssvänliga presidenten vägrade att skriva under avtalet, vilket ledde fram till de politiska protesterna på Majdan-torget. Presidenten avgick och sedan Zelenskyj tillträdde har han försökt förverkliga de tidigare planerna på ett närmande till EU.
- Putin ser det som att Ukraina egentligen hör till Ryssland och alla försök från Ukrainas sida att gå sin egen väg måste stoppas. Och bakom allt som går Ryssland emot, ligger konspirationer från väst – huvudsakligen USA- enligt Putins sätt att se, konstaterar Hans Lödén.
Säkerhetsläget för Sverige och relationen till Nato
Regeringens utrikespolitiska deklaration kom bara några dagar innan Rysslands anfall på Ukraina och där tas den förvärrade hotbilden mot Sverige upp.
- Som första punkt nämns Sveriges samarbete med Finland och att det intar en särställning. Därefter nämns EU och ”transatlantiska samarbetet” – alltså inte Nato, utan det kan vara USA som land. Det är också intressant att Sveriges statsminister ringdes upp när Finlands president Niinistö träffade USA:s president Joe Biden i Washington för en dryg vecka sedan.
- Om Sverige ska gå med i Nato? Jag tror att i det oroliga läge vi befinner oss i nu, så vore det nog oklokt att ändra på en inriktning vi haft i 200 år – en neutral position i krig och alliansfrihet i fred. En ansökan om medlemskap nu kan leda till oförutsedda händelseförlopp och ett land är som mest sårbart under ansökningsperioden. Och vad innebär det för oss egentligen – är vi till exempel beredda att ha kärnvapen på svensk mark? Vi behöver nog fundera på det, men samtidigt – vad gör vi om vi ligger riktigt illa till?
Fakta
Hans Lödén är senior professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet. Han började undervisa på dåvarande Högskolan i Karlstad i mitten av 1980-talet. Han disputerade vid Göteborgs universitet 1999 med en avhandling om svensk utrikespolitik från 1950 till 1975. Hans forskning har bland annat kretsat kring EU och om nationell identitet utifrån hur människor, framför allt ungdomar, upplever och tolkar terrorhandlingar. Han har till exempel studerat hur ungdomar tänkte kring demokrati och öppenhet efter terrordådet 9/11 i New York och kring terrorattacken i Oslo 2011. Idag är Hans Lödén pensionär – och betonar under intervjun att han inte är någon stor Ukrainakännare.
