Regeringen vill garantera elproducenternas likviditet för att motverka att elmarknadens problem sprider sig till hela den finansiella sektorn. Under en presskonferens den 3 september presenterades flera förslag för att undvika detta. Karl-Markus Modén, universitetslektor i nationalekonomi vid Handelshögskolan förklarar insatserna och vad de betyder för vanliga elkonsumenter.
Regeringen vill använda ”hundratals miljarder”. Det är en svindlande summa. Varifrån plockas de pengarna?
- För det första så är det garantier, d.v.s. det är inte säkert att några pengar behöver betalas ut. För det andra så står Riksbanken bakom beslutet och de kan "trycka upp" nya pengar när de vill och tycker det är lämpligt.
På vilket sätt skulle elproducenternas likviditetsproblem kunna svämma över till övriga sektorer i Sverige?
- Sedan avregleringen av elmarknaden vid slutet av 1990-talet så finns en marknad för handel med kontrakt för leverans av el. Om en part lovat att leverera el till en annan så måste den första parten köpa upp elen på det som kallas "spot-marknaden" (marknad för omedelbar leverans och betalning). När elen stiger kraftigt i pris så kan det hända att denna part inte har förmåga att fullfölja sitt kontraktsenliga åtagande. Den andra parten får då ingen el att leverera vidare till sina kunder. Det kan då bli ett omedelbart stopp för exempelvis produktion av varor och tjänster som använder mycket el.
Åtgärderna är till för att undvika en finanskris i Sverige. Vad innebär en finanskris och hur kännetecknas en sådan?
- Det här kallas en finanskris för att elhandelsmarknaden är en finansiell marknad - en marknad för handel med värdepapper (elkontrakt). Finanskriser uppstår när osäkerheten om en motparts förmåga att betala ökar utöver det normala. Det är normala är att alla parter har tillräckliga finansiella säkerheter för att överleva kortvariga störningar i marknaderna (som exempelvis plötsligt höjda räntor på lån, eller höjda priser på el). Osäkerheten gäller alltså motpartens förmåga att på kort sikt kunna uppfylla sina åtaganden.
Är de här insatserna något som bara Sverige behöver göra?
- Experterna hos Riksbanken, regeringen och Finansinspektionen anser det. I en svår situation så är det minsta landet behöver en ny finanskris. Speciellt om den i sig riskerar att få svåra biverkningar på andra sektorer. Det kan finnas en internationell aspekt, alltså att andra länder, som använder samma marknad, ställer garantier för "sina" elhandelsbolag och förväntar sig att Sverige också ska göra det.
Å andra sidan så är det negativt att privata bolag (liksom banker under finanskrisen 2008–2009) "räddas" av staten. Det kan leda till att de tar för mycket risker i framtiden och räknar med den försäkring de har från staten. Situationen nu är dock exceptionell så det är kanske inte konstigt att man ställer dessa garantier trots riskerna.
På presskonferensen nämndes solvensproblem som ett begrepp – vad innebär det?
- Bolagen kan mycket väl ha tillgångar som överstiger skulderna och på det sättet vara solventa. Dock kanske dessa tillgångar inte är likvida i en hög grad, d.v.s. de kan inte på kort sikt användas som betalningsmedel. Alltså, ett bolag kan vara solvent men kan inte betala sina kortsiktiga skulder.
Rent prismässigt - betyder de här insatserna något för vanliga elkonsumenter?
- Sannolikt ger åtgärderna lägre priser än vad som annars skulle vara fallet. Priserna på elmarknaden påverkas inte direkt men priserna till slutkunder kan göra det.
