Sorterar bra - men för många tar bilen

Universitetet har också en ambition att miljöhänsyn ska tas vid alla tjänsteresor. Enda sättet att mäta tjänsteresor är att ta reda på hur mycket pengar vi köpt biljetter för på olika färdmedel. Omräknat till kostnad per anställd har alla typer av tjänsteresor, utom de med egen bil, minskat.
- Det är förstås inte förenligt med vår miljöpolicy och det vore bra om fler istället kunde uppmuntras att till exempel åka tåg. Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn är idag ett av de största miljöproblemen. Bäst är förstås om man kan cykla eller åka kollektivt, men det är inte alltid möjligt. Men även som bilist kan man påverka utsläppen genom att tänka på hur man kör, tipsar Anette Daleke.
Läs mer om eco-driving som spar både bilen och miljön.

Ett annat problem på Karlstads universtiet är användandet av papper och energi. Universitetet räknar årskonsumtionen av papper på hur mycket kopieringspapper och kuvert som köps in under ett år. Under 2004 köptes totalt 100 180 kilo papper. Utslaget på alla studenter och all personal ger detta 8,7 kg papper per person och år. Förra årets siffra var 8,5 kg papper per person och år. Universitetets mål är att minska pappersförbrukningen med 10 procent per person på fem år med start år 2003.

- Det finns många enkla saker man kan göra för att minska pappersförbrukningen, till exempel ställa in sin dator, skrivare och kopiator på dubbelsidigt i de fall det är möjligt.

Stäng av datorn
När det gäller energiförbrukning är universitetets mål att minska förbrukningen av verksamhetsel. Verksamhetsel är den el vi förbrukar via maskiner anslutna till en väggkontakt: datorer, skrivare, skrivbordslampor och liknande. Men elanvändandet har ökat, inte minskat.
- All el vi kan spara genom att stänga av datorer, inte ha apparater i stand-by-läge, släcka skrivbordbelysning och sådant är en ren besparing för universitetet och för miljön. Under en nattvandring på universitetet var 914 datorer påslagna. Genom att räkna på ett schablonvärde kan man få en ungefärlig siffra på hur mycket extra energi dessa datorer förbrukar genom att vara påslagna dygnet runt, jämfört med att bara vara påslagna dagtid. Det motsvarar ungefär lika mycket som 29 eluppvärmda villors normalförbrukning under ett år. Här finns potential för att spara, säger Anette Daleke.

Vi är duktiga på att källsortera på Karlstads universitet. Källsorteringssystemet har nu varit i bruk i tre år och under dess år har mängden sorterat avfall ökat för de flesta fraktioner. Vi samlade till exempel in 75 ton papper, 18 ton wellpapp, 6,7 ton metall och cirka 600 kilo ofärgat glas. Läs mer om källsorteringen här eller på anslagstavlan vid Transformum

Goda resultat på Ingesund
Musikhögskolan Ingesund i Arvika får sina miljösiffror redovisade för sig eftersom lokalerna och verksamheterna ser annorlunda ut i Arvika. På Ingesund har man under 2004 haft det första året med fungerande källsortering. Det resulterade i 320 kilo metallförpackningar, 65 kilo plastförpackningar, 55 kilo mjukplast och 1 950 kilo både wellpapp och kontorspapper. På Ingesund har man minskat sin förbrukning av verksamhetsel. Man har även minskat sin förbrukning av kopieringspapper från 8,9 kilo per person och år till 5,9 kilo.

Om du vill läsa hela Karlstads universitets miljöredovisning för 2004 så tittar du den här.

Viktig del av värdegrunden
Inom kort kommer en ny mål- och handlingsplan för Karlstads universitets miljöarbete. Naturligtvis finns arbetet med resor, energi och papper med bland de prioriterade områdena.
- Arbetet med att uppnå en hållbar utveckling är inte bara är en ”miljöfråga”. Det handlar om ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling. I Karlstads universitets nyligen antagna vision 2015 finns alla dessa tre aspekter med i vår värdegrund.

Alla statliga myndigheter i Sverige är numera skyldiga att arbeta aktivt med miljöfrågor. Syftet är att integrera miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten och att hela tiden jobba för att bli bättre.
Karlstads universitet har uppsatta mål när det gäller miljöarbetet både med de direkta och de indirekta miljöfrågorna. De sistnämnda berör i huvudsak utbildning och forskning och ansvaret för att här föra in frågor om hållbar utveckling i utbildning och forskning ligger på fakultetsnämnderna.
Ansvaret för att arbeta med de direkta miljöfrågorna, till exempel pappersförbrukning, källsortering och energiförbrukning, är fördelat på ett antal verksamheter, men det sammanställande ansvaret ligger på miljösamordnaren.