Sömnbrist bland ungdomar är en stor folkhälsofråga. Inför Internationella sömndagen, 19 mars, är Annika Norell-Clarke, leg. psykolog och docent i psykologi vid Karlstads universitet aktuell med öppna digitala föreläsningar om oro och sömn och med två nya artiklar om hur tonåringar ser på sina sömnvanor samt sambandet mellan tonåringars sömn, hälsa och motion.
Sömnlöshet drabbar upp till en av fyra ungdomar och har visat sig ha en negativ inverkan på deras mentala och fysiska hälsa. Studien “Insomnia in Relation to Academic Performance, Self-Reported Health, Physical Activity, and Substance Use Among Adolescents” syftar till att undersöka sambandet mellan sömnlöshet, akademisk prestation, självrapporterad hälsa, fysisk aktivitet, skolans starttid och substansanvändning bland ungdomar.
- Vi vet att sömnproblem hos ungdomar ökar risken för olika typer av ohälsa längre fram i tiden, säger Annika Norell-Clarke. Men i många fall har de tonåringar som har svårt att somna andra problem redan nu – problem som i egen kraft ökar risken för att framtiden inte ska bli så ljus som den skulle kunna bli. Det handlar till exempel om svårigheter att klara skolarbetet och tobaks- och alkoholbruk. Träningsvanor i relation till hur man upplever sin hälsa spelar också roll. Det är hela 18 gånger mer troligt att någon som tränar mindre än en timme i veckan och upplever sin hälsa som dålig även har sömnproblem. När vi pratar om ungas sömn behöver vi se till hela dygnet och hela hälsoupplevelsen. Sömnen är en av flera pusselbitar som påverkar framtiden.
Viktigt att ungdomar får berätta om sina sömnproblem
Sömnbrist bland ungdomar är en stor folkhälsofråga. Även om tidigare studier har beskrivit deras sömnvanor och konsekvenserna av det hörs ungdomars röster sällan. Syftet med studien “Facilitators and Barriers for a Good Night’s Sleep Among Adolescents” var att undersöka ungdomars erfarenheter av vad de upplevde som facilitatorer och barriärer för en god natts sömn.
- Det mest oväntade för mig i den här intervju-studien var att de sociala sammanhangen upplevdes som så viktiga, säger Annika Norell-Clarke. Att det verkade finnas starka normer kring vikten av att finnas tillgänglig dygnet runt för sina vänner och släktingar. "Stänga av telefonen? Man får bara inte vara så självisk!" Så uttryckte sig en av tonåringarna med avsmak när vi undrade om de brukade begränsa sin skärmtid inför sömnen. Något annat som var intressant var att tonåringarna berättade att deras föräldrars vanor påverkade. Om föräldrarna var uppe sent och jobbade så tyckte tonåringarna att det var ok att vara uppe sent också. Det är inte så enkelt som att tonåringars sena vanor bara handlar om nöjeslystnad, svårighet att stå emot sina impulser eller att inte veta sitt eget bästa. Det verkar finnas relationella drivkrafter och det behöver vi förstå ordentligt innan vi kan påverka sömnvanorna.
Föreläsningar i ett än mer aktuellt ämne
Under våren håller Annika Norell-Clarke några öppna föreläsningar om sömn.
- Zoom-föreläsningen om "Ungas sömn och oro: orsaker och vägar framåt" lockade häromsistens 234 deltagare, främst ifrån elevhälsans personal från olika skolor i hela Sverige. Det visar att ämnet är viktigt att belysa och att det finns en hunger efter konkreta verktyg att arbeta med för de som träffar unga som mår dåligt.
I samband med Internationella sömndagen arrangeras sömnveckan av Nätverket sömn och hälsa samt Svensk förening för sömnforskning och sömnmedicin. Under sömnveckan ger Annika Norell-Clarke, leg. psykolog och docent i psykologi och Anette Kjellgren, professor i psykologi vid Karlstads universitet ett lunchseminarium om drömmar, drömlika tillstånd och nya forskningsrön om pandemi-drömmar. Dessutom presenteras tidskriften Sömn och Hälsas temanummer om drömmar.
