Att söka socialbidrag förknippas ofta med negativa känslor som skam och maktlöshet. Samtidigt upplevs kontakten med handläggarna ofta som positiv. En studie från Karlstads universitet försöker förklara dessa ambivalenta känslor.
I rapporten ”Ja handläggaren är ju bra men hon är ju ändå en del av systemet” redovisas en studie om hur personer som ansökt om socialbidrag upplevt sig bli bemötta. Studien visar att det är vanligt att socialbidragsansökan är förknippad med negativa känslor, samtidigt som de flesta får en bra kontakt med sin handläggare.
– Vi har velat förstå vad det är som gör att människor kan må dåligt när de söker socialbidrag, även om kontakterna med handläggarna upplevs som positiva. Vi har därför tittat på olika aspekter av de sökandes väg genom socialbidragshanteringen, säger Erik Forsberg, projektledare och verksam vid folkhälsovetenskap med ungdomsfokus vid Karlstads universitet.
Studien består av en enkät som besvarats av 1 999 personer samt djupintervjuer med ett 30-tal personer. Samtliga 16 kommuner i Värmlands län samt Karlskoga kommun i Örebro län har deltagit. Förutom kommunerna har Folkhälsoinstitutet stött projektet ekonomiskt.
Hela 87 procent av de tillfrågade tror att det är vanligt att allmänheten betraktar sökande som personer med alkohol- eller drogproblem. För många är sökandet av socialbidrag dessutom förknippat med känslor av att vara beroende av andra för sin försörjning. Upplevelsen präglas också av hur man blir bemött på socialkontoret innan man får träffa en handläggare, allt från den första telefonkontakten till erfarenheter av väntrum och reception. Kraven som ställs på den sökande innan socialbidrag beviljas utgör ett annat problem.
– Behovsbedömningen innebär att du måste redovisa din ekonomiska nöd, vilket kan upplevas jobbigt. Du måste bevisa att du är en "värdig" sökande och att du gör vad som står i din makt för att komma tillrätta med ekonomin. Ibland ställs långtgående krav, till exempel att du måste byta bostad, säger Erik Forsberg.
Även om de sökande upplever att de har en mycket bra kontakt med och känner stort förtroende för den enskilde handläggaren, är detta alltså ingen garanti för att de ska slippa känslor av obehag vid ansökan om socialbidrag.
– Detta innebär inte att handläggarens bemötande saknar betydelse. De negativa känslor många bär med sig när de söker socialbidrag visar snarare hur viktigt det personliga bemötandet är. Genom att bli bemött med respekt och förståelse underlättas fortsatta kontakter med socialtjänsten.
När ovanstående studie avslutats genomfördes ett projekt i två värmländska kommuner där handläggare och klienter tillsammans reflekterade över socialbidragshanteringen utifrån sina olika perspektiv. Rapporten "Klienter och socialarbetare i dialog" redovisar detta projekt. I den gemensamma dialogen fick handläggare och klienter en ökad förståelse för varandras situation och blev synliga för varandra som människor. Detta medförde en ömsesidig respekt, vilket kan underlätta fortsatta kontakter i socialtjänsten.
– Det här är något som fler handläggare borde få vara med om. Här finns en mycket intressant möjlighet till utveckling av verksamheten, säger Ulla-Britta Löfgren, arbetskonsulent och tidigare forskningsassistent vid Karlstads universitet, och en av författarna till rapporten.
