Snuspositiv miljö inom ishockeyn ger unga snusare
2005-05-03Killar som spelar ishockey snusar i större utsträckning än andra i samma åldrar. En av orsakerna till det är att det inom hockeyn finns en tillåtande attityd till snusning. Det visar en avhandling som Margot Rolandsson på oral hälsa vid Karlstads universitet har skrivit. Den 13 maj försvarar hon den vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Margot Rolandsson, tandhygienist och verksam på avdelningen för oral hälsa vid Karlstads universitet, har i sitt avhandlingsarbete intervjuat ishockeyspelande killar i åldern 15 till 32. Redan i 12-årsåldern börjar vissa pojkar snusa och ju äldre de blir, desto fler är det som snusar. Bland 21–22 åringarna snusade upp till 40 procent. Samtidigt utvecklades tobaksbruket hos några av dem till att bli ett blandbruk av snus och cigaretter.
- Trots dessa nedslående resultat är det viktigt att påpeka att trots det omfattande snusbruket var flertalet av ungdomarna helt tobaksfria, säger Margot Rolandsson.
Grabbig och tuff miljö
Avhandlingens resultat visar att det var fem områden inom ishockeyn som särskilt påverkade ungdomarna att börja snusa och sedan fortsätta med det.
- Ungdomarnas snusbruk påverkas av den tillåtande attityden till snusning bland ledarna, snusande förebilder och idoler inom ishockeyn, den grabbiga och tuffa miljön, känslan av laganda och gemenskap samt den fysiskt och psykiskt kravfyllda omgivningen, säger Margot Rolandsson.
Löst snus ger större skador
Margot Rolandsson har också studerat munhälsan hos snusande ungdomar i åldern 16 till 25.
- Redan i de yngre åldersgrupperna syns de typiska snusorsakade förändringarna på munslemhinnan, säger hon.
Omfattningen av skadorna varierade beroende av hur stor del av dagen som killarna hade en prilla under läppen. Resultaten visar att ju fler timmar om dagen som snus finns i munnen, desto större skador. Det visade sig också att löst snus gav större skador är portionsförpackat.
I en annan del av projektet informerades och fördes en dialog med ungdomarna om tobakens skadeverkningar, bland annat med syftet att få snusarna att sluta snusa.
- Men det visade sig att ingen av dessa ungdomar, som alltså befann sig i ishockeymiljön, ville ändra på sitt tobaksbeteende, säger Margot Rolandsson.
Det förebyggande arbetet viktigt
En viktig slutsats är att effektivare metoder för prevention måste utvecklas i det tobaksförebyggande arbetet. Margot Rolandsson föreslår därför att i miljöer, som till exempel ishockeymiljön, måste så kallade hälsopsykologiska metoder för det förebyggande arbetet utvecklas. Dessa bygger på idén om ett fördjupat samarbete mellan hälsopersonal, klubbledningar och ledare för att överbrygga de särskilda svårigheter som råder i just denna miljö.
- Tobakens skadliga effekter i munhålan ger tandvårdspersonalen anledning att ha en framträdande roll i detta så viktiga hälsofrämjande och tobaksförebyggande arbete. Inte minst utifrån att barn och ungdomar kontinuerligt besöker tandvården, säger hon.
Margot Rolandsson arbetade under fem år som prefekt vid Institutionen för hälsa och vård vid Karlstads universitet. Sommaren 2003 lämnade hon denna tjänst för att kunna ägna sig åt sina forskarstudier. Fredagen den 13 maj försvarar hon sin avhandling vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Avhandlingens titel är "Snuff use and oral health among young ice-hockey players. Implications for oral health promotion".
Källa: Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet den 3 maj 2005.

