Smart Cities handlar, enkelt uttryckt, om att tjänsteutveckla en kommun. Att skapa fler och bättre tjänster till medborgarna. Projektet är en del av EU:s Nordsjöprogram som i samverkan med Karlstads universitet har fokus på utveckling och användning av e-tjänster.
Det treåriga projektet Smart Cities startades hösten 2008 och närmar sig nu sitt slut. I Sverige är samarbetet mellan Karlstads kommun och universitetet i Karlstad det enda projekt som deltar.
Ger konkreta resultat
Den här veckan pågår slutkonferensen för projektet i Bryssel och från Karlstads universitet finns bland annat universitetslektor Marie-Therese Christiansson på plats för att presentera den processmodell som utvecklats inom ramen för projektet. Modellen ger handfasta direktiv, guider och mallar tillsammans med förutsättningar, begrepp och roller för att kunna arbeta med verksamhetsprocesser och tillhandahålla, utföra och leverera effektivare tjänster, i vissa fall i form av e-tjänster.
- Vi har kunnat använda våra forskningsresultat för att ge konkret stöd till Karlstads kommuns arbete. Vi har till exempel kunnat kartlägga verksamhet, se hur lång tid det tar att utföra ett arbete gentemot medborgarna och titta på hur man kan utveckla verksamheten med hjälp av e-tjänster. Det känns också väldigt bra att forskningsresultat kan göras lättillgängliga på det här sättet, säger Marie-Therese Christiansson.
Samverkan på flera sätt
Sedan projektet startades för snart tre år sedan har samverkan mellan kommunen och universitetet kommit till uttryck på många sätt. Några exempel är en studie kring målstyrning i e-tjänsteutveckling och ett antal workshoppar kring processer som genererat både lokala och transnationella bidrag till processmodellen som nu presenteras på "Smart Cities Final Conference". Dessutom har behovet kring ett mer processorienterat arbetssätt inspirerat till utveckling av kursen Processorientering i praktiken vid Karlstads universitet, med kursdeltagare från ett antal företag och organisationer. Det som började som ett samarbete kring en medborgarportal har alltså växt till något mycket större än så.
Del av verksamheten
- Det viktigaste är nog ändå att försöka skapa en generell och levande modell. Dels för att den inte kommer att användas annars och dels för att den hela tiden måste utvecklas. Vi måste också hela tiden titta på vad syftet är. Vad ska modellen användas till. Modellen ska finnas som ett stöd, det finns inget direktiv att den ska användas, men förhoppningen är att den ska växa in i verksamheten och har redan nu provats på vissa förvaltningar hos kommunen, säger Per-Erik Karlsson från Karlstads kommun.
Mia Wahlund, som förvaltar Karlstads kommuns processmodell, tillägger att den kursomgång som under våren introducerat modellen visar att majoriteten av medarbetarna anser att de kommer att ha stor nytta av den. En uppfattning som baseras på den hemuppgift i att se utvecklingsmöjligheter i den egna verksamheten med stöd av modellen.
- Ytterligare ett steg i samverkan är att våra studenter får jobba med processmodellen och vara med och bidra till dess vidareutveckling, säger Marie-Therese Christiansson. Det leder i sin tur till att fler företag och organisationer vill vara med och samverka kring processorienterad tjänsteutveckling, med eller utan "e", även efter kursens slut.
