EU har tagit fram definitioner och pilotprojekt utifrån smart villages - ett begrepp som växt fram för att flytta fokus på utveckling från stad till landsbygd och småstad. Efterfrågan från aktörer i samhället är enorm.
Smart cities har under det senaste decenniet alltmer framhållits som ideal för städers utveckling och lösning för att möta dagens och morgondagens miljö- och klimatutmaningar. Digitala system och data används för att skapa nya och effektiva tjänster. Denna rörelse har dock i stor utsträckning utgått från större städer och urbana livsvillkor. Nu sätter forskningsmiljöerna Geomedia och Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet luppen på Sveriges landsbygd och småstäder.
- Såväl forskningen som debatter och diskussioner kring samhällsutveckling domineras idag av en urban norm och ett teknikfokuserat förhållningssätt, säger Lotta Braunerhielm, lektor i kulturgeografi.
I ett framtida hållbart samhälle finns det dock ett behov av forskning som utgår från landsbygdens förutsättningar och framtid, har en spatial sensitivitet (ser till platsens och dess invånares specifika behov) och hur tekniska och sociala innovationer kan stärka samhället.
- Vi utgår således från platsspecifika förutsättningar istället för att låta tekniken och den urbana normen styra, förklarar Lotta Braunerhielm.
Utgångspunkten är att ta fram processer och lösningar som är anpassade till platsens förutsättningar och utmaningar. Arbetet med smart villages har påbörjats i Europa, men har ännu inte fått stor utbredning i Sverige. Behovet av utvecklingsprocesser och smarta lösningar som stärker landsbygden är dock stor.
- Vi ser att våra respektive forskningsmiljöer har kompetens och nätverk för att ta en aktiv roll i forskningen om framtidens svenska lokalsamhällen och bidra med forskningsbaserad kunskap till konceptet ”smart village”. Att sätta ”smart village” i en svensk och värmländsk kontext kommer att tillföra mycket för våra lokala företag och entreprenörer, förklarar Lotta Braunerhielm.
Projektet SVIS bygger vidare på metod utvecklad i projektet Platsbaserade digitala upplevelser, i kombination med perspektiv från CTF, där perspektivet breddas och nu fokuserar på hållbara samhällen för både boende och besökare. Projektet ligger alltså helt i linje med frågor inom Agenda 2030 kring både miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.
- SVIS kommer att vara ett steg på en kunskapstrappa, där de båda forskningsmiljöerna bidrar med sina perspektiv. En tvärvetenskaplig ansats som omfattar kulturgeografi, medie- och kommunikationsvetenskap, sociologi och psykologi. Det finns också en tydlig tanke på hur detta HÖG-projekt kan utvecklas till ett synergi-projekt genom att addera fler teman på platsutveckling och fler case. Efterfrågan från aktörer i samhället är större än vi kan ta oss an i detta projekt.
Projektet kommer att arbeta med aktörer kopplade till två specifika case - Sillerud och Sysslebäck. Nyckelaktörer har knutits till projektet i form av entreprenörer från respektive plats. Ett It-företag och ett företag med fokus på hållbar samhällsplanering. Samverkanspartners till projektet är Torsby kommun, Årjängs kommun, Region Värmland, Innovation park, Visit Värmland, Compare och Coompanion.
- Nyttan för de företag som kommer att delta i projektet är att vi utgår ifrån deras unika samhällens behov och bidrar till deras produktutveckling liksom att lösa samhällsutmaningar där i och runt deras samhällen.
Delar av SVIS kommer också att kunna kopplas ihop med utbildningar på Karlstads universitet.
- SVIS kommer att stärka turism- och samhällsplanerarprogrammet. Det bidrar även med perspektiv inom Geomedias masterutbildning, våra kurser inom servicedesign, Expertkompetensprogrammet och designaspekter inom medie- och kommunikationsutbildningarna.
Projektbudgeten är 8 miljoner kronor och ansökan är beviljad från KK-stiftelsen.
