Gisela Priebe, professor i psykologi och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor (CBU), är en av talarna på Barnrättsdagarna som hålls den 31 mars–2 april i Karlstad. Årets tema, ”Barnet som rättighetsbärare och barnets bästa”, är ett ständigt aktuellt ämne för Giselas och CBU:s forskning.
Hej Gisela! Vad handlar din presentation om?
– Vår presentation ”Små barns rätt till behandling efter att de har exponerats för våld och övergrepp” ger en överblick över kunskapsläget om interventioner för små barn som exponerats för våld och övergrepp. Jag presenterar en systematisk översikt över forskning med fokus på sexuella övergrepp som Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) publicerade i fjol, där jag var sakkunnig. Min kollega Kjerstin Almqvist redovisar erfarenheter från svenska studier om bland annat Child-Parent-Psychotherapy, och Katrin Bernstad från Region Skåne bidrar med kliniska erfarenheter från behandlingsarbete inom Barn- och ungdomspsykiatrin med yngre barn som utsatts för sexuellt våld. Det är glädjande att vi har fått ihop både forskning och praktik i samma presentation. Presentationen spelas in och publiceras i efterhand på Barnrättsdagarnas digitala kanaler och webbplats.
Barnrättsdagarna samlar fler än 1000 professionella, beslutsfattare, myndigheter och forskare från hela Sverige och är en viktig mötesplats för alla som vill utvecklas inom barnrättsområdet och förverkliga barnkonventionen. Vi brukar presentera på Barnrättsdagarna, men i år deltar vi även med en utställningsmonter tillsammans med ämnet folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet – en värdefull möjlighet att synas och knyta kontakter.
Vad hoppas du att er presentation och forskning ska bidra till?
– Vi hoppas att fler små barn som har exponerats för våld och övergrepp ska få tillgång till behandling. Behandlingen behöver anpassas till barnens utvecklingsnivå och behov och sker ofta tillsammans med en omsorgsperson. Den förutsätter specialkunskap hos behandlaren. Inom många verksamheter saknas kompetens och resurser, och man nöjer sig med att enbart erbjuda behandling åt äldre barn och ungdomar eller stärka den vuxna omsorgspersonens föräldraförmåga. Om behandling sällan erbjuds till små barn, blir det också svårt att genomföra forskningsstudier för att utvärdera den. Men även små barn har rätt till behandling av god kvalitet, och vi vill bidra till att förverkliga det!
Vilka råd vill du ge de som arbetar med barn och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor?
– Barn och unga behöver skydd och stöd, men de behöver också få möjligheter till delaktighet i frågor som är viktiga för dem. Det gäller att hitta en balans så att barnen och ungdomarna får varken för lite eller för mycket ansvar. Det pågår en omställning i Sverige med att anpassa lagstiftning och praktik till Barnkonventionen, som blev svensk lag år 2020. Det är viktigt att inte se barn och ungdomar enbart som isolerade individer utan som delaktiga i olika sammanhang – familj, släkt, vänner, skola, arbete, samhället, världen. Många barn och unga oroar sig för framtiden och vill bidra till en hållbar framtid för alla, vilket de vuxna behöver ta på allvar.
Läs mer om:
