Hur kan man på bästa sätt bidra till elevernas lärande och utveckling? Vid Karlstads universitet bedrivs sedan flera år forskning om skolutveckling, där utgångspunkten är lärarnas egen vardag. Många skolor runt om i landet har visat intresse för projektet.
Forskningen om problembaserad skolutveckling, PBS, har väckt ett stort nationellt intresse både bland lärare och skolledningar på grund- och gymnasieskolor runt om i Sverige. Många frågar efter de forskningsrapporter och böcker som getts ut inom forskningsprojektet.
- Vi får in över 600 beställningar av rapporter varje månad, säger Hans-Åke Scherp, lektor i pedagogik vid Karlstads universitet och ledare för forsknings- och utvecklingsprojektet.
I dagarna samlas 366 personer från 18 kommuner i landet, däribland Karlstad och Sunne, till en konferens med forskarna vid Karlstads universitet. Konferensen äger rum på konferenscentret CCC den 8-9 september. Nästa grupp kommuner kommer till Karlstad den 5-6 oktober, en konferens som samlar 450 skolledare, tjänstemän och politiker inom utbildningsområdet.
Skolutveckling handlar om att på varje skola finna bättre vägar för att underlätta och bidra till elevernas lärande och utveckling. Problembaserad skolutveckling tar sin utgångspunkt i vardagsverksamheten och de problem och dilemman som lärare och skolledare ställs inför i undervisningssituationen. Det kan till exempel handla om att elever upplevs vara omotiverade och okoncentrerade och att vissa barn har inlärningssvårigheter. Problem, menar Hans-Åke Scherp, kan vara något som är bekymmersamt och behöver åtgärdas, men det kan också vara något som fungerar bra och som man vill utveckla vidare. Man vet bara inte hur man ska göra.
När lärare och skolledare beskriver vad som är viktigt för att kunna utveckla undervisningen i skolan framträder en bild som inte har särskilt mycket gemensamt med den bild av skolutveckling som finns på central nivå. Skolplaner, verksamhetsplaner eller arbetsplaner nämns inte av lärare som viktiga i det vardagliga förbättringsarbetet på skolorna.
Skolutveckling kan beskrivas som en problemlösningsprocess som grundar sig på erfarenhetslärande. Problembaserad skolutveckling sätter därför lärarnas och skolledarnas egna erfarenheter i centrum och utgår från dessa i arbetet med att förbättra skolan.
- Vår forskning visar att mötet med eleverna och att samtala med elever och kollegor om de erfarenheter som detta ger, har störst betydelse för lärarnas undervisning.
PBS-projektet är ett gemensamt femårigt utvecklings- och forskningssamarbete mellan Karlstads universitet och ett 30-tal kommuner och 350 skolor runt om i Sverige.
Mer information: Se projektets hemsida
