Under tre år har ett utvecklingsarbete kring skolbibliotek och läsfrämjande pågått. Syftet har varit att bidra till att skolbibliotekens verksamhet ska användas som en del i undervisningen och på så vis stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Mycket lärdomar har dragits och intresset var stort när det var dags för några kommuner samt en debattör att berätta om sitt arbete.
Drygt 100 skolledare, skolbibliotekarier och pedagoger besökte den 7 oktober Karlstads universitet för ett symposium om utvecklingsarbetet kring skolbibliotek och läsfrämjande. Bakom satsningen står Regionalt utvecklingscentrum, Ruc, vid Karlstads universitet, samt SOL i Värmland, ett regionalt nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare.
Kommuner berättade om sitt utvecklingsarbete
Vid symposiet redogjorde representanter från sex kommuner (Hagfors, Kil, Hammarö, Filipstad, Torsby och Årjäng) för sitt arbete med skolbibliotek och läsfrämjande.
Från Hagfors kommun kom Ylva J Säfström, Annika Edvinsson och Erica Edlund, alla lågstadie- och förstelärare på Älvstranden Bildningscentrum. De berättade att de haft fokus på samarbete med vårdnadshavare, och att få vårdnadshavare att komma till skolan. De hade planerat in flera åtgärder:
– Vi började med att byta namn på föräldramöte till skolmöte samt informera på ett nytt sätt. Vi skapade en folder med all praktisk information, vilket gav tid för annat på våra skolmöten. För att skapa en vi-känsla införde vi praktiska inslag för barnens skull och samarbetade med biblioteket. Parallellt med skolmötena jobbade vi med så kallad ”rastbibbla” där barnen hade tillgång till böcker under rasterna.
Deras åtgärder har gett resultat.
– Vi når fler vårdnadshavare och har en större delaktighet. Vi upplever en starkare känsla av gemenskap och kontakt mellan hem och skola.
Nobelmiddag lockade elever till läsning
Vikstaskolan i Kils kommun hade upplevt att orken och viljan att läsa sjunkit hos deras elever. De kopplade det läsfrämjande arbetet till Nobelfesten. Eleverna läste skönlitterära böcker och kom de upp till ett visst antal sidor serverades en trerätters Nobelmiddag. Initiativet blev lyckat, och dessutom fick de med sig ett miljö- och hållbarhetstänk då eleverna också fick restriktioner på hur mycket mat som fick slängas per vecka innan Nobelmiddagen, en utmaning de klarade med råge.
Desiré Larsson, skolbibliotekarie på högstadiet på Hammarlundens skola och Mörmoskolan, Hammarö kommun, har det läsfrämjande arbetet i fokus. Hon har mycket samarbete med lärarna på skolan och har bland annat läsprojekt i klasser, enskild läsning, bokklubb efter skoltid samt bordspratare med boktips och läsande förbilder. Att det finns ett skolbibliotek tycker många elever är bra, då det upplevs som en lugn och trygg plats och att det går att låna böcker på skolan.
Debattören Linnea Lindquist lyfte vikten av skolbibliotek med utbildad personal
Inbjuden som föreläsare var Linnea Lindquist, rektor, debattör och författare. Hon berättade om sitt arbete med skolbibliotek i ett utanförskapsområde. Från och med 1 juli 2025 är det lag på att alla elever i Sverige ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska vara bemannat med utbildad personal, i första hand bibliotekarier med examen i biblioteks- och informationsvetenskap.
– Det står dock ingenting om dimensionering i den nya lagen. En bra princip är en bibliotekarie per 250 elever, säger Linnea Lindquist. Min definition av skolbibliotek är en fackutbildad bibliotekarie som fungerar som en pedagogisk funktion i undervisningen. Om man har en person i biblioteket som inte har examen i biblioteks- och informationsvetenskap så har man inte en skolbiblioteksverksamhet.
Linnea Lindquist lyfte flera vinster med skolbibliotek.
– Eleverna läser mer. Eleverna får ökad självkänsla i sin läsning. De ifrågasätter källor. Det går ej att lära sig källkritik med enbart strategier. Eleverna måste få en stabil kunskapsbas och något att tänka kring, då kan de börja skilja på rätt och fel, troligt och inte särskilt troligt.
En annan vinst är att skolbibliotek skapar en trygg skola. Linnea Lindquist poängterade även att man som skolledare behöver vara en läsande förebild för lärare och elever.
– Se till att lärarna använder skönlitteratur som läsläxa. Ingen bok är för svår. Det handlar om hur vi arbetar med den. Ordförråd bygger vi genom en varierad tillgång på litteratur och genom att prioritera läsningen. Undervisa explicit i språk för att bygga ordförråd.
Mer information om Ruc och SOL i Värmland
Verksamheten vid Regionalt utvecklingscentrum (Ruc) på Karlstads universitet, utformas tillsammans med samverkanskommunerna (Värmlands kommuner samt Degerfors och Åmål). Syftet är att gemensamt utveckla arbetet med skolutveckling, lärarutbildning, forskning samt skapa mötesplatser för verksamma inom förskole- och skolverksamhet, lärarutbildare och forskare.
SOL i Värmland är ett av de 18 regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som stöds av Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling samt skolbibliotek (NCS) vid Skolverket. SOL i Värmland samarbetar med Ruc och Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL) vid Karlstads universitet, och arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling.
Läs mer om Ruc. Här finns även information om SOL i Värmland.
