Skolan har svårt att lära om sitt lärande
2000-12-12Skolan lyckas inte fullt ut med att utveckla sitt pedagogiska arbete. Det har Ulf Blossing, forskarstuderande i pedagogik, kommit fram till i sin avhandling. Han har studerat hur fem skolor jobbar med att vidareutveckla arbetssätt och sätta elevens behov i centrum. Skolorna lyckas med det visionära arbetet medan det konkreta verkar vara svårare. Ulf Blossing <A HREF='http://www.kau.se/aktuellt/kalendarium/'>disputerar</A> den 13 december kl 10.00 i Geijersalen med avhandlingen ”Praktiserad skolförbättring”.
Skolorna strävar idag mot ett mer handledande lärande. Det innebär att lärarna ska se vad den enskilde eleven behöver och anpassa undervisningen efter det. Men arbetet ska ske i arbetslag så att man skapar gemensamma undervisningsformer. Ulf Blossing har i sin doktorsavhandling studerat hur fem skolor i Mellan- och Sydsverige lyckats med detta arbete. Han har funnit att skolorna har skapat arbetslag och att de jobbar med visioner och mål för verksamheten, medan det är sämre ställt med uppfinningsrikedomen och förmågan att tillämpa detta i undervisningen. Man kan tydligt se vem eller vilka som är dragkrafterna i målarbetet. Däremot saknas det ofta någon eller några som kan uppfinna och visa på tillämpningar för att utveckla lärandet mot målen.
– Många lärare uttrycker en frustration över att man inte kommer åt och kan vidareutveckla kärnan i den pedagogiska verksamheten, berättar Ulf Blossing. Det kan ses som en motsägelse att skolan har svårt att titta på sitt eget arbete, utvärdera och utveckla det. Det är ju just lärande de arbetar med. Då borde man också kunna lära sig om det egna lärandet.
Ulf Blossing menar att rektor behöver bli en tydligare pedagogisk ledare och ta det praktiska som utgångspunkt – se vad det är som händer i klassrummet. Kommunerna har sedan början av 1990-talet tillsatt pedagogiska utvecklingsledare. Dessa borde enligt Ulf Blossing vara ute i skolorna mer. De behöver fungera som handledare för skolornas arbetslag när det gäller att utveckla sitt arbetssätt. På riksnivå anser Ulf Blossing att styrdokumenten behöver ses över. Han menar t ex att vissa formuleringar i läroplanerna gör att skolor lätt håller sig kvar i gamla hjulspår istället för att tänka nytt och flexibelt.
– Dessutom behöver man stimulera och ta tillvara elevinflytandet i mycket större utsträckning, säger Ulf Blossing. Eleverna sitter inne med mycket kunskap om lärprocessen.
Det är flera saker som under de senaste årtiondena påverkat grundskolans verksamhet. Inte minst innebar kommunaliseringen av lärarna år 1991 en decentralisering av beslut som rör hur undervisningen ska gå till. Även läroplanerna har alltmer syftat till att de enskilda skolorna själva ska granska och anpassa hur de jobbar.