Sigbrit Franke är kvinnan bakom förslaget till en ny lärarutbildning. Idag besökte hon Karlstads universitet.
- Det behövs en reform. Det finns det många indikationer på.
Den svenska lärarutbildningen har fått mycket kritik. Bland annat minskar söktrycket och avhoppen ökar. Regeringen tillsatte därför i juni 2007 utredningen om en ny lärarutbildning. Den har letts av förra universitetskanslern Sigbrit Franke. I december kom slutbetänkandet med titeln "En hållbar lärarutbildning".
- Vi har arbetat med fokus på att få en effektivare och bättre lärarutbildning samt att den ska vara hållbar. Att förändra en utbildning vart tionde år ger ingen arbetsro. Min förhoppning är att den vi föreslår ska hålla 30 till 40 år, säger Sigbrit Franke.
Examensrätt söks
Två yrkesexamina, grundlärare och ämneslärare, kan bli verklighet. Lärosätena kommer då att få ansöka om examenrätt och visa att de har tillräckligt god kvalitet för att utbilda lärare.
- Det finns en poäng med det. Nu måste alla börja på ruta ett. Examensrätt söks för varje inriktning. Det här är ett sätt att rensa ut skräpet. Jag uppmanar er till inventering. Var har ni era styrkor? Satsa på det ni är riktigt bra på och profilera er. Jag hoppas man är klok nog att inte söka allt. 26 lärosäten kommer inte att ha samma inriktningar. De förutsättningarna finns inte. Det kommer att bli en koncentration. Men att säga att lärarutbildningen bara ska finnas på tio orter är blaha, säger Sigbrit Franke.
- Den här prövningen är bra. Vårt utvecklingsarbete under hösten har gett bra resultat och vi fortsätter vårt hårda arbete. Vi har precis avslutat det första inventeringsarbetet och nu kommer vi att börja diskussionerna om vilka inriktningar vi kommer att söka examensrätter för, säger Kenneth Nordgren, prodekan, Lärarutbildningsnämnden, Karlstads universitet.
- Många har insett att nu är det allvar och gjort enorma satsningar, säger Sigbrit Franke. Lärarutbildningen är stor och betyder så mycket, inte minst ekonomiskt. Nu är det skarpt läge och många riskerar att bli av med sin utbildning. Nu måste hela lärosätets kompetens tas tillvara. Fler forskarutbildade lärare tycker jag är en självklarhet.
Gemensam bas
Utredarna vill även att alla lärare ska ha en utbildningsvetenskaplig kärna på ett år samt en termins verksamhetsförlagd utbildning.
- Det behövs garantier för att få en bra bas. Det finns kompetenser som alla lärare bör ha. Vi har föreslagit åtta gemensamma punkter, till exempel bedömning och betygssättning, sociala relationer samt utveckling och lärande. Men det är lärosätena själva som fyller dem med innehåll. Betyg och bedömning fungerar ju olika i olika åldrar, säger Sigbrit Franke.
Att inriktningen på förskolan blir treårig när övriga blir fyra år har kritiserats. Många menar de yngre barnen inte värdesätts. Men så är det inte alls enligt Sigbrit Franke.
- Att vi föreslagit detta beror delvis på den brist på förskollärare som finns. Vi tror att det är lättare att locka studenter till en kortare utbildning.
Det har diskuterats om för- och nackdelar att lämplighetspröva de som söker till lärarutbildningen.
- Detta hann inte utredas, så jag har inget svar. Men jag tycker att det kan vara värt att fundera över. Finns till exempel motivationen och drivkraften för att bli just lärare? En lärare ska också kunna hantera skriftlig och muntlig framställning och kunna stava.
Ny lärarutbildning våren 2011?
Förslaget är nu ute på remiss och regeringen räknar med att kunna lägga en proposition före sommaren. Utredarna ville ha ett antagningsstopp hösten 2009 för att den nya utbildningen skulle kunna starta hösten 2010. Så blir det med största sannolikhet inte.
- Något beslut har inte tagits, men utbildningsminister Lars Leijonborg har vid flera tillfällen uttryckt att detta är för snabbt. Det senaste vi har hört är att en ny lärarutbildning skulle vara igång vårterminen 2011, säger Kenneth Nordgren.
Läs mer på Karlstads universitets webbplats om ny lärarutbildning.
Här finns betänkandet "En hållbar lärarutbildning".
