Schablonbilder dominerar i medierna efter mordet på Fadime

Lena Grip, som studerar vid institutionen för samhällsvetenskap, har i sin D-uppsats ”Mediernas syn på De Andra” analyserat vad fyra av de största tidningarna i Sverige skrev i samband med mordet på Fadime Sahindal. Hon har tittat närmare på artiklar, ledare och debattinlägg som publicerades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet när mordet begicks och de följande två veckorna.

I huvudsak förmedlas en stereotyp bild av De Andra. Invandrade människor beskrivs genomgående som kollektiva, traditionella och förtryckande, vilket kontrasteras mot de som betecknas som svenskar vilka framställs som individuella, moderna och jämställda. Fokus ligger på skillnaderna mellan De Andra och vi själva, istället för att nyansera bilden.
När svenskar begått uppmärksammade våldsbrott får det ofta en individuell förklaring i medierna, till exempel missbruk eller psykisk störning. Detta i kontrast till utlänningar och invandrade personer där förklaringen istället kollektiviseras, ofta med hänvisning till religion eller kulturella traditioner.

Få tidningsartiklar ger en bild av att våld mot kvinnor är ett generellt förekommande problem, i de allra flesta samhällen och grupper.
I 15-20 procent av texterna finns kopplingen mellan misslyckad integration i det svenska samhället, utanförskapet och dådet.
Enligt Lena Grip är det dock få artiklar som försöker sig på att analysera samhällsproblemet med något större djup. Ofta nöjer sig skribenterna med att ge en svår fråga ett enkelt svar.

De fyra tidningarna skiljer sig inte särskilt mycket åt när det gäller beskrivningen av De Andra. Den mest nyanserade bilden finner läsaren i Aftonbladet.
Lena Grip tror att det kan bero på tidningens politiska färg, att vänsterideologin har lättare för att se kopplingar till strukturer i motsats till den borgerliga vilken hellre ger förklaringar som ligger på det individuella planet.

Det är ingen större skillnad i texterna om det är en man eller kvinna som skrivit. Inte heller ser Lena Grip någon skillnad som kan förklaras med tidningarnas ägarstruktur.

– Jag är inte intresserad av fallet Fadime som händelse i sig, utan vilken kultursyn, kvinnosyn och religionsbild som presenterades i medierna i kölvattnet efter hennes död, säger Lena Grip.

Anledningen till att hon valt det här ämnet är att hon är nyfiken på hur vi skapar oss våra bilder av De Andra.

– De bilder vi bär med oss påverkar mycket av det vi gör och hur vi ser på andra delar av världen och på oss själva, och även på hur vi ser på delar av vår stad. Därför är det viktigt att söka svar på hur vi skapar de bilder vi har, hur vi upprätthåller dem och vad de får för konsekvenser för vårt och andras liv.