Hur upplever människan kroppen i relation till hälsa och välbefinnande? Och hur upplever patienten sin kropp i relation till sjukdom, kirurgiska ingrepp och vård? Om detta handlar en färsk doktorsavhandling i vårdvetenskap från Karlstads universitet.
Människans kropp har under alla tider varit av intresse för människan själv och för forskningen inom olika vetenskaper. Mycket i vårt vardagliga liv kretsar kring hur vi uppfattar vår kropp och kring hur vi bäst vårdar den. Tidigare forskning visar att människans kropp framförallt har belysts ur ett medicinskt sjukdomsorienterat perspektiv och att det saknas kända vårdvetenskapliga studier som beskriver hur människan upplever kroppen. Detta har Lillemor Lindwall tagit fasta på i sin doktorsavhandling "Kroppen som bärare av hälsa och lidande".
Syftet med hennes forskning har varit att studera fenomenet kroppen i relation till hälsa, lidande och vård inom anestesi- och operationssjukvården*. I sin avhandling visar hon bland annat på värdet av perioperativa samtal, det vill säga samtal mellan en patient och en anestesi- och operationssjuksköterska före, under och efter patientens operation.
- Perioperativa samtal kan lindra lidande och skapa välbefinnande, eftersom patienten erbjuds möjlighet att delta i planeringen och genomförandet av operationen och av den uppföljande vården. Att få samtala med den sjuksköterska som var med vid det kirurgiska ingreppet kan vara till hjälp för patienten att förstå vad som händer med kroppen, så att hon eller han kan bli vän med sin förändrade kropp. Patienten upplever sig vara i vårdarens goda händer som skyddar och värnar om kroppen och livet, berättar Lillemor Lindwall.
Hon är själv specialistutbildad inom anestesisjukvård och har under många år arbetat som lärare inom sjuksköterskeutbildningen vid Karlstads universitet. Sedan 1997 har hon även varit doktorand vid institutionen för vårdvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa.
I sin avhandling beskriver Lillemor Lindwall studenters och patienters upplevelser av kroppen i olika sammanhang i livet. Resultatet visar att människans kropp kan förstås som en boning för hälsa och sjukdom, men också för välbefinnande och lidande i strävan efter värdighet. Det pågår en ständig rörelse i människans kropp mellan hälsa och lidande.
- I kroppen finns inneboende krafter, känslor av oro, rädsla och vanmakt som kommer till uttryck genom kroppens språk. När kroppen drabbas av sjukdom framstår den som gåtfull, ofri och maktlös. Människan kan känna sig som fånge i sin egen kropp. I samband med sjukdom och kirurgiska ingrepp tvingas patienten offra delar av sin kropp. En kamp utspelas för att återvinna hälsa och välbefinnande.
Lillemor Lindwalls avhandlingsarbete har också inneburit texttolkning av begreppet kropp i olika ordböcker och i litteratur från andra vetenskapsområden som till exempel filosofi och medicin. Utgångspunkt inom vårdvetenskapen är att människan är en enhet av kropp, själ och ande. I vårdandet måste detta ta sig uttryck i respekt, omtanke och bevarande av människans integritet och värdighet. Genom att fokusera på det kroppsliga perspektivet hoppas Lillemor Lindwall att hennes forskning ska bidra till en fördjupad förståelse av enheten människan.
Lördagen den 3 april 2004 försvarade hon sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi i Vasa. Karlstads universitet har sedan flera år ett nära samarbete med Åbo Akademi. Institutionen för vårdvetenskap har blivit en viktig knutpunkt för nordiska doktorander och forskare inom ämnet vårdvetenskap.
* Anestesisjukvård är detsamma som bedövnings- och narkossjukvård.
