Nybörjarkurser i språk på universitetet och ett samarbete med skolorna i regionen. Det är två sätt att försöka vända trenden med allt färre språkstudenter.
Det är inte så många längre som väljer att läsa språk. Det gäller både vid Karlstads universitet och i landet i stort. Undantaget från trenden är engelska som har en stark ställning.
Torbjörn Borgsten, prefekt vid Institutionen för kultur och kommunikation, är bekymrad över läget, men ser samtidigt att det finns möjligheter att förbättra situationen.
– Lärarna i ämnena gör väldigt mycket redan. Det handlar bland annat om nära samarbete med skolorna i regionen. Man bjuder in både lärare och elever till evenemang och träffar. Vi har till exempel haft, och ska ha, representanter för tyska och franska ambassaden här. Både tyska, franska och spanska har möjligheter till praktik utomlands och i franska ingår vi i en nationell forskarskola.
Ett viktigt steg på väg mot fler studenter är nybörjarkurser på universitetet. Preparandkurser i franska, spanska och tyska erbjuds från och med denna hösttermin. Ryska har redan den möjligheten. Gensvaret från studenterna har varit gott, cirka 35 personer på franska och 25-30 på tyska. Och spanskan fick rekordmånga sökande, 96 personer mot förväntade 25-30.
Men är det universitetets uppgift att bedriva nybörjarkurser? Borde inte det vara gymnasieskolornas ansvar?
– Jo, det borde det egentligen. Men när det inte sker så har vi två alternativ. Det ena är att bara sitta och titta på. Det andra är att vi själva tar en aktiv roll. Det är ju samma sak för naturvetenskapligt basår. Det är egentligen inte vår uppgift, men universiteten behöver studenter och samhället behöver utbildade människor.
Att studenterna väljer bort fler språk i gymnasiet tror han beror på att det inte längre är krav på ett andraspråk på de teoretiska programmen och på att eleverna väljer taktiskt. Det är lättare att få ett högre betygssnitt om man väljer bort språk.
Vid Karlstads universitet ges, förutom engelska och svenska, kurser i franska, tyska, spanska och ryska. Franska ges upp till och med magisternivå och tyskan till och med kandidatnivå. Ambitionen är att behålla dessa språk.
– Vi väntar på ett beslut från ledningen om hur satsningarna ska se ut och vad som kommer ut av det västsvenska universitetssamarbetet. Men grunden, tycker jag, är att vi och Göteborg är universitet och där bör språken finnas. De mindre högskolorna får kanske rekommendera sina studenter att läsa språk här eller i Göteborg, säger Torbjörn Borgsten.
Han tror också mycket på den planerade satsningen på ett språkdidaktiskt centrum vid Karlstads universitet. Inom det området är universitetet framgångsrikt.
Om satsningen på nybörjarkurser och annat också ger fler studenter på A-kurserna återstår att se.
– I höst har antalet studenter stabiliserats, till och med ökat i tyska, men vi vet inte än om det är ett trendbrott eller om det bara är tillfälligt, säger Torbjörn Borgsten.
