Den administrativa översyn som påbörjades i maj i år, avslutas vid årsskiftet. Samtliga verksamheter arbetar dock vidare med att effektivisera och dra ner på kostnaderna. I november träffades Karlstad Studentkår och universitetsdirektör Lena Larsson för att diskutera vad åtgärderna betyder för dig som student.
Den administrativa översynen vid Karlstads universitet har, tillsammans med andra sparåtgärder, lett till att universitetet för 2005 kommer att sänka de administrativa kostnaderna med över 20 miljoner kronor. En stor del är minskning av personalkostnader som universitetet genomför genom omfördelning av arbetsuppgifter och ambitionssänkningar i samband med att tidsbegränsade anställningar inte förlängs. Detta motsvarar cirka 20 befattningar.
- Vårt mål är att under 2006 ha en verksamhet i balans. För att nå dit krävs att vi minskar kostnaderna med minst 30 miljoner kronor under en tvåårsperiod, säger Lena Larsson, som leder arbetet med översynen,
Men hur påverkar den administrativa översynen studenterna? Lena Larsson menar att den påverkar studenterna ur två aspekter. Dels kan studenterna komma att få nya kontaktpersoner men dels också komma att få hantera informationsflödet genom nya kanaler.
- Dessutom är det givetvis så att om vi gör förändringar och översyner av verksamheten som till någon del skapar oro bland universitetets medarbetare så kan detta att komma påverka studenterna indirekt, säger Lena Larsson. Den personal man möter, och som man ju också uppskattar, lever ju i en mer instabil situation än vanligt.
Svårt att se effekterna
Studentkårens representanter menar att det i dagsläget är svårt att se exakt vilka effekter arbetet kommer att få. Men det finns, menar de, en känsla av att den redan fått effekter.
- Många som man har daglig kontakt med har till viss del förändras, säger studentkårens ordförande Cecilia Nilsson. Ingen vet var det kommer att sluta och känslan är att det inte är samma glada och trygga sekreterare längre, till exempel.
Cecilia Nilsson och Tomas Bylund, vice ordförande med studiesocialt ansvar, gav vid mötet med Lena Larsson sina synpunkter på översynen. Bland annat ställer de sig tveksamma till förslaget att slå ihop jämställdhetskommittén med mångfaldskommittén och studiemiljökommittén med arbetsmiljökommittén.
- En sådan förändring innebär att studentinflytandet minskas. Det kommer också att göra det svårare att driva frågorna, säger Cecilia Nilsson. Ingen i arbetsmiljökommittén kommer att driva studiemiljöfrågorna. Så var det ju tidigare och det var därför som det skapades två separata kommittéer.
I samband med sammanslagningen finns också funderingarna kring att minska antalet handläggare från två till en. Något som studentkåren också ställer sig tveksam till.
- Det blir svårt för en person att ha ett så brett fokus att det täcker in alla dessa frågor, säger Tomas Bylund. Det rimmar också illa med att universitetet ska arbeta för jämställdhet, mångfald och demokratiska värden.
Kommittéernas arbete är oerhört viktigt, menar Lena Larsson. Men hon anser också att en sammanslagning har många fördelar när det gäller att säkra enhetlighet i synsätt, eftersom det finns många gemensamma frågor.
- Vår avsikt är att förändra arbetssättet, inte att försämra kvaliteten i arbetet med dessa frågor, säger hon. Kvaliteten måste vi ständigt utveckla.
Positiva delar
Men översynsarbetet rymmer även en hel del positiva delar menar studentkårsrepresentanterna. Bland annat framhåller de arbetet med utvecklandet av fler studentinriktade webbtjänster som positivt.
- I sig innebär det att studenterna själva måste ta ett större ansvar. Men samtidigt tror vi att detta kommer att underlätta studierna. Studenten är inte beroende av öppettider eller liknande utan kan sköta mer av den individuella administrationen själv.
Kontakten med studentkåren ser Lena Larsson som positiv, men också något som kan förstärkas framöver. Studenterna röst måste blir hörd, menar hon. Både gällande den administrativa översynen men även generellt på universitet.
- Mötet gav mig personligen ökad kontakt med kåren, vilket jag uppskattar och behöver. Jag ser det som väsentligt att vi kan ha en kontinuerlig dialog i allehanda frågor. Mötet gav mig också ökad insikt om att det är viktigt att lyssna än mer på studenterna då studentperspektivet är så värdefullt i utvecklingssammanhang och vad avser nytänkande.
Från studentkårens sida menar man att mötet var konstruktivt och att de blivit tagna på allvar. Cecilia Nilsson påpekar dock att man fram tills nu känt sig åsidosatta i arbetet med översynen. Hon hade gärna sett att de blivit delaktiga i arbetet i ett tidigare skede.
- Nu har vi dock blivit lovade att kontinuerligt bli uppdaterade kring arbetet. Vi hoppas att det blir så. Det ska bli spännande att se var arbetet slutligen landar.
Minskade kostnader och bättre rutiner
Bakgrunden till översynen är behovet av att minska kostnaderna och se över hur arbetet utförs för att få bort dubbelarbete och omständliga rutiner. Universitetet har upplevt en period med stark tillväxt både inom grundutbildningen och forskningen, vilket i sin tur har fört med sig en större administration. Karlstads universitet har nått det antal studenter, den utbildningsvolym, som regeringen har gett universitetet i uppdrag. Därmed ökar inte längre intäkterna för grundutbildningen och istället för fortsatt expansion så gäller det nu att vårda den verksamhet vi har och successivt förbättra och effektivisera vårt arbetssätt.
- Förändringarna ska ses i ljuset av att vi samtidigt arbetar för att skapa förutsättningar för det unga universitetets fortsatta utveckling, säger Lena Larsson. För det krävs att vi anpassar vår organisation, vårt arbetssätt och våra kostnader på ett sådant sätt att vi successivt säkrar och helst ökar våra lärares och forskares tillgängliga tid för studenter och forskning.
