Högskoleverkets stora undersökning Doktorandspegeln visar att flertalet doktorander i Sverige upplever sin utbildning som positiv och stimulerande. Samtidigt finns det stora brister i forskarutbildningen. Doktoranderna vid Karlstads universitet är emellertid nöjdare med sin utbildning än genomsnittet.
I januari 2003 skickade Högskoleverket ut en enkät till nära 10 000 av Sveriges drygt 18 000 doktorander. De tillfrågade doktoranderna har alla minst ett års erfarenhet från forskarutbildningen. Enkätfrågorna rörde bland annat deras erfarenheter från utbildningen, hur handledning och kurser fungerar, hur mycket tid de lägger ned på sina studier och hur de uppfattar arbetsmiljön. Den 16 september presenterades resultaten i Doktorandspegeln, den hittills största och mest omfattande kartläggningen av forskarutbildningen i Sverige utifrån doktorandernas perspektiv.
Doktoranderna ger ett sammanfattande gott betyg till forskarutbildningen, men är också kritiska. Introduktionen för nyantagna doktorander får sämst betyg. Så många som tre fjärdedelar av landets doktorander är inte nöjda med förhandsinformationen och upplysningen om vilka rättigheter och skyldigheter man har som forskarstuderande.
Undersökningen visar också att handledningen är en stötesten och att beroendesituationen för många doktorander är känslig. Ju sämre förhållande till handledaren, desto större är känslan av stress och press hos doktoranden. En tredjedel av alla forskarstuderande upplever att de inte får konstruktiv kritik av sin handledare. En stor del svarar också att handledaren i ringa utsträckning visat intresse för deras studier. Mer än var fjärde doktorand uppger att brister i handledningen varit ett hinder i forskningsarbetet.
Samtidigt svarar närmare 80 procent av doktoranderna att de skulle välja att påbörja forskarutbildning om valet skedde på nytt och ungefär samma andel skulle då välja samma lärosäte.
– Det är glädjande att merparten av doktoranderna upplever sin forskarutbildning som positiv och stimulerande. Samtidigt är det anmärkningsvärt att fler än 4 500 doktorander säger sig ha en handledare som inte visar intresse för deras arbete, säger universitetskansler Sigbrit Franke, chef för Högskoleverket.
Andra exempel från Doktorandspegeln är att många doktorander anser att utbildningen innebär för höga krav i förhållande till den tid som står till förfogande, att medinflytandet på institutionerna är obetydligt och att miljön inte är tillräckligt kreativ. Vad gäller kurserna uppger närmare hälften att kursutbudet inte överensstämmer med deras önskemål och behov. En tredjedel av doktoranderna uppfattar att kurserna inte har relevans för avhandlingsarbetet.
Andelen kvinnor bland nybörjarna i forskarutbildningen är för första gången ungefär lika stor som andelen män. Men 80 procent av alla handledare är fortfarande män. De kvinnliga doktoranderna upplever inte sin forskarutbildning lika positiv som männen. Av de kvinnor som har mer än ett års erfarenhet av forskarutbildning uppger nästan hälften att de särbehandlats på grund av sitt kön. De upplever också beroendesituationen till handledaren som mer besvärande än vad männen gör och känner sig sämre mottagna i forskarkollektivet. De uppger i större utsträckning att de känt stress och press och att de anser sig ha en mindre positiv relation till lärarna. De har också i större utsträckning än männen känt sig osäkra på om de vill påbörja forskarutbildning om valet skulle ske nu.
Så här tycker Karlstads doktorander
Vid Karlstads universitet finns idag omkring 200 inskrivna doktorander. Drygt 120 av dem svarade på Högskoleverkets enkät.
Av de 17 lärosäten och de doktorander som ingick i undersökningen visar doktoranderna vid Karlstads universitet störst uppskattning av administrativ personal. De ger också ett gott omdöme till sina handledare och har en högre grad av gemenskap med andra doktorander än vad som är fallet vid andra universitet och högskolor. Karlstads doktorander ligger också över genomsnittet vad gäller deltagandet i olika aktiviteter som nationella och internationella konferenser, populärvetenskapliga presentationer och publikationer. De ger även ett bättre betyg än genomsnittet till introduktionen för nya doktorander.
Vad beträffar Karlstaddoktorandernas uppfattning om kurser, studiemiljö och särbehandling ligger resultaten nära det nationella genomsnittet. Dock ligger Karlstads universitet under genomsnittet vad gäller doktorandernas uppskattning av lärare samt doktorandernas kunskaper inom områden som vetenskapsteori, vetenskaplig metod, forskningsetik och att självständigt kunna bedriva forskning.
Hela Doktorandspegeln finns att ladda hem på Högskoleverkets webbplats.
