Black Friday lockar med tillfälliga fynd och stora reor. Hur påverkas vi när priserna pressas och nedräkningen börjar? Per Kristensson, psykologiprofessor vid Karlstads universitet, förklarar och delar sina bästa tips för att göra mer medvetna val.
Black Friday har blivit ett globalt shoppingfenomen som sträcker sig över allt längre tid och som kännetecknas av kraftiga rabatter – både i fysiska butiker och online. Bakom reorna finns psykologiska mekanismer som påverkar hur vi handlar – och hur vi mår efteråt.
– Black Friday skapar en förväntan om att man ska shoppa, säger Per Kristensson. Känslan av att andra är ute och handlar – och fyndar – kan innebära en press att följa efter och rättfärdigar våra köp.
Han menar att fenomenet i dag lika mycket är en situation skapad av konsumenten som av handeln.
– Jag upplever inte att handeln själv tycker att Black Friday är särskilt gynnsamt – många inser att veckan tär på den senare julhandeln. Fenomenet har blivit ett slags samspel där konsumenter och butiker driver på varandra. Handeln känner sig tvungen att delta för att inte förlora mark, och konsumenterna lockas av känslan av att inte vilja missa något.
– Resultatet är ett helt system av köphelger som avlöser varandra – från Singles Day till Black Friday och Cyber Monday – en ström av erbjudanden och uppmaningar som gör november till en månad av ständig konsumtionsuppmaning.
Så påverkas våra köpvanor
Handeln använder ofta strategier som nedräkningar, begränsade lager och färgsignaler för att skapa en känsla av brådska och att man som konsument behöver agera snabbt. Det kallas inom psykologin för knapphetsretorik och kan leda till impulsköp, förklarar Per Kristensson.
– När vi upplever att något är tillfälligt eller begränsat, ökar risken att vi handlar utan att tänka efter. Därför är det viktigt att vara medveten om hur dessa signaler påverkar oss.
För att undvika impulsköp och överkonsumtion rekommenderar han att planera i förväg.
– Skriv en lista på vad du faktiskt behöver, sätt en budget och bestäm i förväg vad du inte ska köpa. Undvik att handla när du är trött, stressad eller på mobilen – det minskar impulskontrollen.
Konsumtion är också ofta kopplad till vår självbild – att vara modern eller tillhöra en viss grupp. Vi påverkas också av sociala normer, vad andra gör, till exempel influencers.
– Fråga dig själv: ”Behöver jag det här eller är jag bara ute efter en känsla?” Den reflektionen kan hjälpa dig att ta kontrollen över dina köpbeslut. Att handla mer hållbart handlar inte bara om att välja rätt produkter utan också om att köpa mindre, planera bättre och tänka långsiktigt.
Forskaren tipsar – så tar du kontrollen
- Skriv en lista! Gör en behovsbaserad inköpslista och håll dig till den. Att ha en tydlig plan minskar risken för impulsköp och hjälper dig att fokusera på det du faktiskt behöver.
- Ställ dig frågan: Hade jag köpt den till fullpris? Om svaret är nej – fundera på varför du vill köpa det nu. Är det ett verkligt behov eller bara en känsla av att ”passa på”? Den frågan kan hjälpa dig att undvika onödiga köp.
- Välj kvalitet och hållbarhet! Om du gör ett tillfälligt fynd – välj produkter som håller över tid. Det gynnar både dig och vår planet. Hållbara val är ofta mer ekonomiska i längden.
