Goda nyheter för internet: en grupp bestående av Europas främsta internetforskare har gått samman för att göra internet snabbare utan att det krävs stora investeringar i mer hårdvara. Det nya projektet RITE samlar forskare från hela Europa, med Karlstads universitet som enda svenska deltagare.
Många internettillämpningar kräver egentligen inte mer bandbredd för att bli snabbare, utan mindre fördröjning (latens). Det som krävs är smartare mjukvara i operativsystemen (till exempel Linux eller Windows), eller i nätverksutrustningen. Det betyder att justeringar i mjukvaran kan snabba upp internet, utan att man behöver göra kostsamma investeringar i mer hårdvara. Idag begränsas internethastigheten mer och mer av fördröjningar i uppkoppling och överföring. Dessa fördröjningar orsakas av internetprotokollen, det vill säga det standardiserade regelverk som datorerna använder för att prata med varandra. Det är dags att se över dessa protokoll istället för att kasta bort pengar på mer hårdvara - något som har ytterst begränsad effekt på hastigheten över Internet.
Forskargruppen har just sjösatt det nya projektet som heter Reducing Internet Transport Latency (RITE) och som finansieras av EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling. Forskarna ska leverera en rad lösningar under den närmaste treårsperioden.
- Bandbredd handlar bara om hur mycket data man kan överföra per sekund, men hastighet handlar om hur lång tid något tar att genomföra. Detta beror på hur lång tid det tar för ett meddelande att gå från A till B samt hur många meddelanden protokollet behöver skicka fram och tillbaks innan överföring av data ens kan påbörjas. Sedan kan det krävas ytterligare några rundor med meddelanden för att komma upp i hastighet, så att datorerna kan utnyttja den nätverkskapacitet som finns tillgängligt just för tillfället. Allt det här pågår under huven varje gång man klickar på en webbsida eller stöter på en ny scen i ett onlinespel, berättar projektets samordnare, Andreas Petlund från Simula Research Laboratory i Oslo.
Företag testar
Projektkonsortiet består av Simula Research Laboratory (Norge), Alcatel-Lucent (Belgien), BT (UK), Institut Mines-Telecom / Telecom Bretagne (Frankrike), University of Aberdeen (GB), universitetet i Oslo (Norge) och Karlstads universitet (Sverige). Forskningsledarna har redan starka meriter när det gäller att leverera nya uppdateringar till Linux och nya internetstandarder, vilket borgar för att deras ideer blir tillgängliga i mjukvara för hela Internet.
Genom projektets samarbetspartners har forskarna goda möjligheter att genomföra tester på den mjukvara som levereras för en mängd tillämpningar. Exemplevis kommer BT att testa projektets resultat för sin nätverksplattform BT Radianz Clouds, som tillhandahåller säker kommunikation till världens största finansiella aktörer.
- Ultralåg fördröjning är mycket viktig för finansiell handel och finansiella informationstjänster. BT vill gärna vara med och se om förbättrade standardiserade internetprotokoll kan överträffa den skräddarsydda finansmjukvaran, säger Michael Cooper, chefsteknolog på BT:s Radianz Services.
Alcatel-Lucent kommer att testa resultat för att köra interaktiva videotillämpningar över sina nätverksprodukter, eftersom låg fördröjning är avgörande vid videosamtal. Simula kommer att testa i vilken grad projektet kan förbättra upplevelsen av onlinespel, där en fördröjning på en tusendels sekund kan vara skillnaden mellan liv och död.
Karlstads universitet leder ett av projektets tre tekniska arbetspaket. Det är inriktat på mjukvarujusteringar, som kan användas i servrar och klientdatorer (ändnoderna) utan att kräva uppdateringar i nätverksutrustningen.
- Dessa justeringar är enklare att införa och har därför möjlighet att få stort genomslag. Några av lösningarna vi arbetar med har redan blivit väl mottagna inom IETF, det organ som standardiserar internetprotokollen, säger Anna Brunström, professor i datavetenskap vid Karlstads universitet och ledare för arbetspaketet.
