Riksbankens ordförande föreläste på Handelshögskolan
2009-11-23Det var en avspänd Stefan Ingves som besökte Handelshögskolan vid Karlstads universitet nyligen. Om han enligt egen utsago saknade pedagogisk utbildning, så uppvägdes det av ett entusiastiskt intresse för sitt arbetsområde och en stor erfarenhet från den internationella såväl som nationella penningpolitiska arenan.
Publiken bestod av både studenter, lärare och forskare. De fick en spännande genomgång av penningpolitik i praktiken. En praktik som senaste tiden präglats av finanskrisen och dess realekonomiska följder. Med ett antal diagram visade Stefan Ingves svart på vitt hur dramatisk nedgången varit, och hur långsam återhämtningen sannolikt blir. Krisen har krävt att Riksbanken gått långt utanför de vanliga ramarna för sina åtgärder, men därigenom lyckades man rädda det finansiella systemet.
Penningpolitik har en lång men inte alltid framgångsrik historia i Sverige. Efter misslyckade privata sedelutgivningar bildades 1668 det som senare skulle bli Riksbanken. Monopol på sedelutgivning fick dock inte Riksbanken förrän 1904. Sedan 1999 har Sverige en av världens mest decentraliserade riksbanker.
Politikens begränsningar
Stefan Ingves gav en mycket nykter bild av politikens möjligheter att manipulera ekonomisk utveckling. Lika omöjligt som att bygga en evighetsmaskin är det att långsiktigt öka den ekonomiska tillväxten med hjälp av finanspolitik eller penningpolitik, menar han. Om staten inte sköter sin budget blir det förr eller senare problem. Och om man ökar penningmängden genom penningpolitiska åtgärder blir det problem likaså. Problem som sedan tar lång tid att rätta till med ekonomisk tillbakagång som följd. Det kan handla om allt från hög inflation till kraschade valutor vilket påverkar den reala ekonomin starkt negativt.
Stor arbetsplats
Riksbanken har idag bara två, men nog så knepiga uppgifter: prisstabilitet och främjandet av ett effektivt betalningsväsen. En självständig direktion bestående av sex oavsättliga ledamöter valda på sex år fattar alla penningpolitiska beslut. Till sin hjälp har de dock en mycket välutbildad personalstyrka. Över 50 disputerade nationalekonomer och finansexperter arbetar med analyser, prognoser och modellbyggen. Man har även en ren forskningsavdelning på tio personer.
Till studenter som inriktar sig mot nationalekonomi eller finansiella marknader hade Stefan Ingves ett handfast tips: Lägg en eftermiddag på att sätta er in i Riksbankens balansräkning! Om man dessutom vill få ett jobb på Riksbanken är ofta en doktorsexamen ett krav, men inte för alla tjänster. Däremot ställer man alltid höga krav på allmänna färdigheter, exempelvis att läsa, skriva och räkna.
- Tyvärr är det inte alla som kan skriva en begriplig promemoria, konstaterade Stefan Ingves.
På Riksbanken arbetar både specialister och generalister, och intresset för söka sig dit lär inte vara mindre bland Handelshögskolans studenter efter Stefan Ingves besök. Föreläsningen avslutades med att Stefan Ingves besvarade publikens frågor om allt från EMU-samarbetet och konsumentprisindex till krisen i Baltikum och Turkiets myntreform.