Hur långt från stadskärnan får bostadsområdet ligga om invånarna ska välja cykel eller kollektivtrafik? Vad är det som avgör när vi väljer färdsätt till jobbet och skolan? Dessa frågor diskuterades på ett resvaneseminarium med deltagare från kommuner längs E18 från Grums till Örebro.
Karlstads universitet och Örebro universitet hade bjudit in till seminariet i samarbete med Karlskoga kommun. En nyligen publicerad resvaneundersökning, som genomförts på uppdrag av kommunerna längs E18 från Grums till Örebro samt de båda länsstyrelserna presenterades. Dessutom diskuterades tidigare forskning på området och möjliga forskningsfrågor för framtiden. Samhällsplanerarna i kommunerna efterlyste bättre underlag för beslut och hade många idéer på fortsatt forskning inom området.
Undersökningen visar att vi i Värmland har relativt låg toleransnivå, när det gäller restid till arbetet. Värmlänningens smärtgräns ligger vid 39 minuter enkel resa, medan Stockholmare kan tänka sig resa uppåt en timme. Kan man påverka denna attityd, så förstoras därmed individens geografiska arbetsmarknad. Det är också en viktig aspekt vid lokalisering av nya bostadsområden.
När det gäller val av färdsätt, framkommer att tidvinst är det starkaste skälet därefter den egna ekonomin. Männen anger den egna ekonomin som skäl något oftare än kvinnorna. På tredje plats kommer motion i form av cykling eller promenad, med en högre andel kvinnor som angett detta skäl. Miljömässiga skäl kommer på sista plats, och var därmed det minst viktiga vid valet av färdsätt.
Om bostadsområdet ligger högst tre kilometer från stadskärnan, kommer cyklandet att vara ett ofta valt färdsätt. Ligger bostadsområdet mer än fem kilometer från stadskärnan, gör stadsplanerarna klokt i att erbjuda bra bussförbindelser. För vissa kommer dock bensinen aldrig att bli så dyr att andra färdsätt än bil kommer i fråga, där är en framtida brist på bensin kanske det enda som kan få dem att tänka nytt.
I den undersökning som genomförts av Trivector Traffic AB under 2004 finns en mängd data insamlade som kan ge underlag till många fler analyser än som hittills genomförts på materialet. Undersökningen genomfördes under ett dygn, då respondenterna fick föra resedagbok. Det insamlade materialet har sedan överlämnats till universiteten för att kunna förvaltas och användas i fortsatta studier, bland annat hos Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling.
De förslag på fördjupningar som nämndes på seminariet, var till exempel att identifiera kollektivtrafikens potentiella kundgrupper, att undersöka hur kommunikationer och planering av bostadsområden kan åstadkomma en regionförstoring av arbetsmarknaden.
Mer om resvaneundersökningen hittar du på www.rvu04.se
