Restflöden som resurs
2021-08-23Studenter på Karlstads universitet har fått fördjupa sig i cirkulär och hållbar industri i praktiken, genom en kurs som kom till genom samverkan med Paper Province och aktörer i Torsby kommun.
Studenterna har fått tillämpa cirkulära affärsmodeller med riktiga industridata. Kursen handlade om industriell symbios vilket innebär att en industris rester används som resurs av en annan.
I Torsby kommun finns god potential för industriella symbioser. Där finns sylttillverkaren Swed-jam vars produktion generar både överskottsvärme och ett restvatten med spår av frukt, bär och socker. Studenterna undersökte hur dessa restflöden kan göra nytta för olika aktörer i närområdet.
– Det var väldigt givande eftersom det var ett verkligt fall vi fick studera. Det är alltid mer intressant när resultaten går att tillämpa i verkligheten, säger Nellie Stoetzer som gått kursen som en del av civilingenjörsprogrammet energi- och miljöteknik.
Smakprov från verkligheten
Till sin hjälp hade studenterna en kartläggning som gjorts av Paper Province som listar potentiella industriella symbioser med koppling till Swed-jams restflöden. I närheten finns Tepro som gör plastförpackningar, samt Biobag som tillverkar nedbrytbara plastpåsar. Även Torsbys fjärrvärmeverk Värmevärden och det kommunala reningsverket finns med i kartläggningen.
Samtliga bolag har bidragit med verkliga produktionsdata och Torsby kommuns näringslivsenhet är också med som en aktör i samarbetet med universitetet.
– Det är framför allt kul att få möta pigga, unga studenter som ser saker på nya sätt. Det är väldigt inspirerande, säger Eva Larsson, näringslivschef på Torsby kommun.
– Vi har fått se många kreativa lösningar, säger Birgitta Björk, vd på Swed-jam. Kartläggningen och studenternas arbete har också gett oss ett öppnare synsätt och gjort oss mottagligare för nya idéer.
Mervärde från restflöden
Redan idag tar Swed-jam vara på sina restflöden. Det grumliga restvattnet skickas till en anläggning i grannkommunen Sunne för att rötas och bli till biogas. Men genom projektet har det visat sig att det går att göra mer. Den idé som ligger närmast att kunna bli verklighet är att börja tillverka och använda biogasen lokalt i Torsby. Det skulle göra produktionen och hanteringen effektivare.
– På sikt går det säkert att göra mer av våra rester, exempelvis bioplast, men att börja tillverka biogas i närheten av vår fabrik och få till ett lokalt kretslopp här i Torsby är ett logiskt första steg, säger Birgitta Björk.
Del i att utforska symbioser runt Östersjön
Kartläggningen som ligger till grund för studenternas arbete har kommit till genom EU-projektet Baltic Industial Symbiosis. Karlstads universitet och Paper Province deltar i projektet tillsammans med andra aktörer från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Polen.