Den 15-16 juni samlades landets rektorsutbildare i Karlstad för en årlig rikskonferens och för att uppmärksamma att rektorsutbildningen fyller 40 år. Temat för konferensen var verksamhetsutveckling med fokus på barns och elevers lärande. Bland föreläsarna fanns Mats Ekholm, professor emeritus vid Karlstads universitet och Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.
Under rikskonferensen samlades ett hundratal rektorsutbildare för att diskutera hur utbildningen kan ge förutsättningar för skolledares verksamhetsutveckling och hur utbildningens kurser enskilt och tillsammans kan medverka till att utveckla skolledares kunskaper och förmågor för att leda, organisera och utveckla pedagogisk verksamhet.
På måndagen uppmärksammades utbildningens 40-års jubileum med samtal och reflektioner om erfarenheter. Karlstads universitets rektor Åsa Bergenheim hälsade deltagarna välkomna och poängterade uppdragsutbildningens och rektorsutbildningens samverkansroll och hur viktiga dessa båda verksamheter är för Karlstads universitet. Därefter kåserade professor emeritus Mats Ekholm om sina fyrtio år med rektorsprogrammet. Han berättade hur utbildningen vuxit fram och byggts upp under åren och hur skolans olika reformer påverkat den. Ekholm berättade att det varit en fördel att utbildningen haft nära koppling till skolpolitiken genom att skolchefer, skolpolitiker och skolledare genomgått utbildningen tillsammans. Men allteftersom åren gått har utbildning inte ansetts vara tillräckligt akademisk och utvecklades för att bli en del av universitetsvärlden med enbart rektorer som kursdeltagare. Idag finns Rektorsprogrammet på Karlstads universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet, Mittuniversitetet och Göteborgs universitet. Dessutom fullföljs påbörjade utbildningar till och med 2018 vid Linnéuniversitetet samt Örebro universitet, Mälardalens högskola och Högskolan Dalarna i samverkan.
Under tisdagen talade Skolverkets generaldirektör Anna Ekström om läget i den svenska skolan. Hon menade att vi måste bli bättre på att lyfta fram det positiva i skolan, till exempel att språkundervisningen går bra mycket tack vare lärarnas och elevernas intresse för språk på sin fritid, genom läsning, spel och film. Men samtidig visar OECD:s siffror att eleverna tappat i kunskapsnivå inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Det största tappet finns inom läsförståelse i gruppen lågpresterande pojkar. Ekström visade statistik på att alla elever lärde sig att läsa år 2000 och att de lågpresterande låg då över OECD-snittet. Idag ligger gruppen långt under OECD-snittet och Ekström menar att detta inte går att förklara med att fler elever har utländsk bakgrund utan att något hänt med kvaliteten i undervisningen.
Anna Ekström leder nu en skolkommission som ska lämna förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan med utvecklingsområden för att höja kunskapsresultat, förbättra kvaliteten i undervisningen och öka likvärdigheten i skolan.
Om rektors roll konstaterade hon att skolan har en hög omsättning på rektorer och att många är nya i yrket. Mycket tid läggs på administration och för lite på det pedagogiska uppdraget. Få svenska rektorer undervisar och hon menar att det pedagogiska uppdraget behöver prioriteras. En annan stor utmaning är att bara 5 % av de svenska lärarna upplever att yrket har hög status och att drygt hälften uppger att de skulle välja att bli lärare igen. I Finland upplever 59 % av lärarna att yrket har hög status och i övriga OECD-länder är siffran 31 %.
Några av de utvecklingsområden som Anna Ekström lyfte fram är att undervisningen måste möta varje elev, att lärare och rektorer måste få rätt förutsättningar samt att skolan behöver få en långsiktig styrning.
