Karlstads universitet fick fler studenter läsåret 2008- 2009 jämfört med läsåret 2007-2008. Enligt Högskoleverket, HSV, är ökningen för landet som helhet rekordstor.
HSV har tittat på statistiken över nybörjare vid lärosätena och jämfört läsåret som snart är slut med läsåret dessförinnan. Verket spår också att siffrorna för kommande läsår blir ännu högre.
Läsåret 2008-2009 nådde antalet nya studenter vid svenska universitet och högskolor sin högsta nivå någonsin, 94 000 personer. Det är en ökning med åtta procent jämfört med föregående läsår. Ökningen ser ut att fortsätta om man ser på höstterminen 2009. Då är det plus 20 procent i snitt för landet jämfört med höstterminen 2008.
Plus nästan överall
Även Karlstads universitet har nått nya rekordsiffror. Andelen nya studenter steg med nio procent mellan läsåret 2007-2008 och 2008-2009, eller från 4 562 till 4 981.
Mest, procentuellt sett, ökade Mittuniversitetet, med 51 procent, följt av Högskolan i Skövde med 45 procent och Högskolan Dalarna med 43 procent. Två lärosäten minskade sin volym något, Mälardalens högskolan med minus sex procent och Högskolan i Borås med minus två procent.
Fler unga
Antalet 19-åringar ökar bland de nya studenterna. I rikssiffrorna står 19-åringarna för en fjärdedel av alla nya studenter. I verkets statistik framgår också att fler söker sig till utbildningar på avancerad nivå: master- och magisternivå. Könsfördelningen är fortfarande ojämn, men
andelen män har ökat något. Nu är andelen kvinnor 59 procent.
Karlstads universitet ökar ännu mer om man tittar på höstterminen 2009, plus 1 705 fler studenter jämfört med hösten innan. HSV spår också en fortsatt ökning av antalet nya studenter. Om trenden fortsätter kan läsåret 2009-2010 bli ett rekordår med över 100 000 högskolenybörjare i hela landet.
Mer om senaste siffrorna för Karlstads universitet.
Utbyggnad och konjunktur
Det ligger nära till hands att se sambandet mellan lågkonjunkturen med en kärv arbetsmarknad och ökningen av antalet studenter. Men hur ser statistiken ut? HSV har granskat frågan och kommer nu med en analys.
Så här skriver verket: Att påstå att det finns samband mellan konjunkturella förändringar och benägenheten att studera vid universitet och högskolor är okontroversiellt. Sanningshalten i detta påstående har stärkts under det senaste året i takt med att konjunkturen försämrats och både antalet sökande till högskolan och antalet nybörjare ökat.
Sett över en längre tidsperiod än den senaste hösten är dock styrkan i sambandet, eller snarare sambanden, mellan konjunkturella förändringar och benägenheten att studera vid universitet och högskolor varken entydiga, lätta att belägga eller konstanta. Det hänger framför allt samman med att högskolan expanderade kraftigt mellan slutet av 1980-talet och början av 2000-talet, vilket vid en första anblick helt överskuggar spåren av de konjunkturella förändringarnas betydelse för övergången till högskolan.
