En grupp forskare från Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling vid Karlstads universitet har i en nyutkommen bok presenterat sina resultat från projektet Regionförstoring på gränsen. Förutom att analysera de omfattande rörelserna över gränsen mellan Sverige och Norge i form av pendlings- och inköpsresor diskuteras också hur invånarna i de båda kommunerna Eda och Årjäng upplever gränsens betydelse.
Enligt en norsk studie är norrmännen ett lyckligt folk, de har aldrig varit så lyckliga som nu. De lyckliga, köpstarka norrmännen åker över gränsen för att handla billigt i Sverige. Inte bara livsmedel, alkohol och andra dagligvaror utan också bilar och hus. Något som vissa av de intervjuade i studien uttryckt en ambivalens inför.
- Den norska oljan och den starka norska kronan har åstadkommit en form av social polaisering mellan värmlänningar i gränskommunenerna och norrmännen, säger Eva Olsson, universitetslektor i sociologi.
Beroendet till Norge är komplicerat och i boken speglas både de positiva sidorna och de problem som kan uppstå till följd av en ekonomiskt stark granne i väster. De norska investeringarna på den svenska sidan och arbetspendlingen till Norge påverkar såväl enskilda individer och hushåll som den kommunala ekonomin och arbetsmarknaden.
Ungdomar väljer jobb före studier
Hur påverkar det ekonomiska uppsvinget i Eda och Årjängs kommuner då livet för kommuninnevånarna? Forskningen visar att främst ungdomarna har dragit nytta av närheten till gränsen. De får välbetalda jobb direkt efter gymnasiet och kan snabbt köpa både hus och bilar. Kommunerna vid gränsen har en extremt låg övergång från gymnasiet till högskolestudier.
- I de här kommerna är det en väldigt hög förvärvsfrekvens i åldern 16-24 år och en övergång till högskolestudier som är så låg som 15-20 procent, jämfört med 65-75 procent i Danderyd, säger Sune Berger, professor i kulutgeografi.
- Vad betyder det här egentligen? Är det bra eller dåligt och vad är ett gott liv?
Gränsen både hinder och möjlighet
I boken skildras en gränsbunden livsstil och en regionförstoring över gränsen som tar sig speciella uttryck vad gäller identitet, makt och könsroller, men som också visar att gränsen historiskt oftare utgjort en möjlighet än ett hinder.
Här kan du läsa hela rapporten Gränslöst liv.
Projektet Regionförstoring på gränsen är finansierat av Vinnova.
