Receptarieutbildning ifrågasätts av Högskoleverket
2007-03-21Högskoleverket har utvärderat landets farmaciutbildningar, som leder till apotekare och receptarie. Vid ett par lärosäten, varav ett är Karlstads universitet, ifrågasätts examensrättigheten. Högskoleverket menar att utbildningen vid Karlstads universitet innehåller för mycket kemi och för lite farmaci, samt att fler lärare behöver rekryteras.
Receptarieutbildningen vid Karlstads universitet är en av tre inriktningar som kan läsas inom det biovetenskapliga programmet. Examensrättigheten fick universitetet 2004, vilket innebär att Högskolverket utvärderat de tre första terminerna. Till de positiva saker som lyfts fram i utvärderingen hör tillgången på laboratorier och utrustning för undervisningen i kemi samt studenternas goda kontakt med programledaren. Studenterna på det biovetenskapliga programmets tre inriktningar läser den första perioden tillsammans. Högskoleverket menar att detta innebär att receptariestudenterna läser för mycket kemi och för lite farmaci.
Ändrad bedömning
- Utbildningens innehåll av kemi och farmaci har inte förändrats sedan den godkändes av Högskoleverket för tre år sedan. Att Högskoleverket nu gör en annan bedömning är något vi får fundera över och se hur vi kan tillmötesgå de påpekanden som man nu gjort, säger Thomas Nilsson, dekan vid Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningen till receptarie har varit igång en kort tid och vi har ännu inte utexaminerat de första receptarierna. Redan innan Högskoleverkets utvärdering beslutade vi att själva göra en utvärdering av programmet, när de första studenterna genomgått hela utbildningen.
Högskoleverket föreslår att universitetet anställer fler lärare med farmaceutkompetens. Och det är något som redan är på gång. I dagarna slutförs en rekrytering av en lärare med samhällsfarmaceutisk inriktning vid universitetet. Rekryteringen av ytterligare en lärare med farmaceutisk kompetens är i startgroparna.
Starkare koppling till yrkeslivet
Högskoleverket vill även se en starkare koppling i början av utbildningen till arbetsmarknaden och en tydligare inriktning mot yrkesrollen.
- Flera av våra utbildningar har så kallad bred ingång. Det innebär att studenterna läser gemensamma kurser för att senare välja inriktning, förklarar Thomas Nilsson. Vi har valt den strategin för att ge studenterna en större frihet att välja inriktning längs vägen, i ett läge när man som student kanske inte är helt säker på vad man vill jobba med. Har man däremot målet att tidigt i utbildningen ha yrkesspecifika kurser, krockar vårt upplägg naturligtvis med detta. Efter den bedömning Högskoleverket nu gör får vi naturligtvis se över detta.
- För att studenterna ändå ska få en bild av yrkeslivet i ett tidigt skede av utbildningen, har vi valt att jobba med studiebesök, information och inbjudna föreläsare från arbetslivet. Under utbildningens gång ökas yrkesinriktningen, inte minst genom praktik på apotek ute i landet, avslutar Thomas Nilsson.