Tommy Bergquist, fastighetsekonom och adjunkt vid Handelshögskolan, svarar på frågor om Riksbankens höjning av reporäntan.
Reporänta – vad är det?
- Den är den ränta som gäller mellan Riksbanken och övriga banker när dessa behöver låna eller placera pengar, man kan säga att reporäntan är bankernas ”inlåningsränta”. Den har tidigare varit 0 procent, dvs att bankerna inte fått ränta på sina pengar hos riksbanken.
Varför väljer Riksbanken att höja den nu?
- Riksbanken styr mot ett inflationsmål på 2 procent, genom att höja räntan innebär det i grova drag att det blir dyrare att låna och mer lönsamt att spara. Då kyls ekonomin ner och inflationen avtar på sikt.
Bottnar höjningen i att det är krig i Ukraina eller har vi generellt gått mot tuffare tider?
- Om du som kund i banken vill låna 1 miljon för att köpa en bostad kommer banken i sin tur att låna dessa pengar genom att tex emittera en bostadsobligation med matchande löptid. Den som lånar ut pengar till banken (tex en pensionsfond) kommer att kräva en högre ränta om man tror att inflationen kommer att öka annars kommer värdet av dessa pengar att minska.
Räntan på en tvåårig bostadsobligation som styr de tvååriga bostadslånen har ökat med ungefär en procentenhet det senaste året. Inflationstendenserna har alltså funnits före kriget men har nu kommit in i ett mer akut läge.
Bundna räntor då – betyder det att man inte påverkas av den här höjningen?
- Så är det. Om du har bundna bostadslån påverkas du inte förrän bindningstiden på dessa löper ut. Det normala är att ett lån med längre bindningstid har högre ränta ju längre tiden är. Det skiljer i nuläget cirka en procentenhet mellan 3-månadersräntan och 10-årsräntan. En längre bindningstid innebär också en risk för låntagaren om denne behöver lösa lånet i förtid - exempelvis på grund av en flytt - då kan det bli dyrt då banken kan kräva en ränteskillnadsersättning.
Vilka andra saker än lån påverkas av den hör höjningen?
- I förlängningen innebär det som sagt högre räntekostnader vilket gör att annan konsumtion får stå tillbaka motsvarande. Det minskar aktiviteten i ekonomin. Nu är inte räntan särskilt hög ännu men skulle den stiga kraftigt kommer påverkan att bli större. Man ska ha klart för sig att bankerna inte lånar ut pengar till personer med små marginaler. Den ränta de räknar på att låntagaren ska tåla är cirka 7 procent. Dit är det långt kvar.
Det har länge varit låga räntor i Sverige – är höjningar något vi behöver vänja oss vid?
- Ja, vi har levt med onormalt låga räntor sedan finanskrisen 2008. Så en återgång till det mer ”normala” är nog att vänta.
Så hur ska man resonera som villaägare med exempelvis fyra miljoner i lån på huset?
- Det beror på. Om du har små marginaler i din hushållsekonomi kan det vara klokt att binda räntan så att du vet att du klarar dig även om räntan går upp. Men det är som sagt dyrare så har du större marginaler är det bättre att ha kortare löptider med lägre ränta eftersom du då klarar om räntan skulle gå upp mer än du räknat med. Du har dessutom friheten att både binda lånen om du vill eller lösa dem vid en flytt. Ett annat alternativ är förstås att binda en del och ha en del på kort löptid.
