- Rankning fungerar inte som studentinformation

I dag redovisar Högskoleverket sitt regeringsuppdrag om att kartlägga olika rankningssystem och bedöma förutsättningarna och för- och nackdelar med ett system för rankning av svenska universitet och högskolor. Syftet är att ta reda på i vilken utsträckning rankning kan fungera som studentinformation, det vill säga öka studenternas tillgång på information om utbildningarnas och högskolornas skillnader i kvalitet.

Bristfällig information
De flesta rankningslistor består av sammanvägda resultat där rankningen presenteras i form av en topplista med lärosäten som är "bäst" och "sämst". Högskoleverket är kritisk mot denna typ av rankning eftersom den inte uppfyller studenternas informationsbehov. Kvaliteten inom olika områden eller ämnen kan ju variera kraftigt inom ett och samma lärosäte.

- Om rankningen ska underlätta studenternas val måste den innehålla information som är relevant och allsidig och som tydligt visar kvalitetsskillnaderna. Därför är det bättre med mångdimensionella rankningar, gärna interaktiva, där studenterna själva kan välja vilka kriterier som är viktiga och relevanta för dem, säger Anders Flodström, universitetskansler och chef för Högskoleverket.

Vill studenterna ha rankning?
Sverige har redan mycket information om svenska högskoleutbildningars kvalitet även om tillgängligheten till informationen kan bli bättre. Däremot är det svårare för studenter att jämföra utbildningar i olika länder. I och med den utökade rörligheten i Europa kanske den typen av information är mer efterfrågad än rankning av svenska högskolor. Det finns inte många undersökningar om hur blivande studenter påverkas av rankning, men de få studier som har gjorts visar att rankning inte har så stor inverkan på studenternas val.

Det vore angeläget att undersöka studenternas önskemål, anser Högskoleverket.

Hela rapporten finns på www.hsv.se

Läs gärna tidigare artikel på kau.se om rankning.