Räddningstjänstens effektivitet granskas i avhandling

Går det att mäta hur effektiva kommunernas räddningstjänster är? Nationalekonomen Henrik Jaldell vid Karlstads universitet har gett sig i kast med den svåra uppgiften i sin doktorsavhandling.
Han har funnit att det är stora skillnader i effektivitet mellan de olika räddningstjänsterna. Det visar sig också att traditioner i stor utsträckning styr beredskapsstyrkornas storlekar, inte hur stora risker det finns i kommunerna.

Henrik Jaldells avhandling i nationalekonomi "Essays on the Performance of Fire and Rescue Service" består, förutom en introduktion, av fem uppsatser. Syftet är att utröna hur effektiva och produktiva olika räddningstjänster i Sverige är. Han försöker mäta vilken räddningstjänst som så att säga är bäst i klassen. Detta görs med hjälp av så kallade produktionsfunktioner. I en produktionsfunktion jämför man input (brandmän och fordon med mera) med output (att släcka bränder) för varje räddningstjänst och med hjälp av sådana data skattas en produktionsfunktion, det vill säga ett samband mellan input och output.

När det gäller att skatta produktionsfunktioner för den kommunala räddningstjänsten,"brandkåren", uppstår en rad nya problem, jämfört med motsvarande skattningar för vanlig varuproducerande industri. Ett är att branden är en självgående process. I vanlig tillverkning av till exempel en bil förändras produkten av att någon gör något; svetsar, monterar och så vidare. En brand däremot förändras av sig själv under tiden och har ofta ett ganska snabbt förlopp. Brandmännens uppgift är att förändra detta förlopp.

En annan viktig skillnad mot mycken annan verksamhet är att räddningstjänsten "producerar" beredskap. En betydande svårighet har därför varit hur man ska modellera och värdera beredskap.
Ett tredje problem är att resultatet av räddningstjänstens insatser av en viss styrka och med en viss insatstid kan variera kraftigt beroende på faktorer som väder och vind, byggnadsmaterial och liknande.
Ett fjärde problem är att brandmännen producerar många olika saker: alltifrån släckning av industribränder, livräddning vid drunkningsfall och trafikolyckor till nedtagning av katter i träd.

Viktiga resultat som avhandlingen presenterar och diskuterar är sätten att tackla ovanstående problem. I avhandlingen konstateras vidare med data från de 240 räddningstjänster som fanns i slutet av 1990-talet:

- att det finns stora skillnader i produktionseffektivitet mellan de olika räddningstjänsterna i Sverige.

- att beredskapsstyrkornas storlekar i stor utsträckning är bestämda av traditioner och inte av hur stora risker det finns i kommunerna.

Henrik Jaldell disputerade vid Handelshögskolan i Göteborg den 11 juni.