Under Covid-19 pandemin så isolerades sig många äldre i hemmet och forskning visar att isolering och påtvingad social distansering kan öka nedstämdhet och ensamhetskänslor medan träning kan öka livskvalitet och medföra flera hälsofördelar. I forskningsprojektet Livskvalitet och fysisk aktivitet för äldre har doktoranden Anna Nilstomt tittat på hur äldre personer kan delta i fysiska aktiviteter.
Sedan Covid-19 har spelreglerna för social interaktion ändrats. Fler aktiviteter erbjuds på plats och/eller digitalt. Träning är ett exempel. Trots att många vet om att det är viktigt att träna så är stillasittande vanligt, särskilt bland äldre. Många äldre tenderar också att hoppa av träningsprogram eller ha en låg följsamhet.
– En större förståelse för vad som motiverar äldre till träning eller vad som gör att äldre slutar träna kan förbättra utvecklingen av träningsprogram för äldre, säger Anna Nilstomt.
Till studien rekryterades äldre från 65 år och uppåt. De hyrde lägenheter av KBAB och hade tillgång till trygghetsvärdar - vilket är personal som stöttar de boende i det kommunala bostadsbolagets trygghetslägenheter.
– Deltagarna svarade på en enkät och gjorde ett fysiskt test vid tretillfällen, förklarar Anna Nilstomt. En baslinjemätning när studien inleddes, en mätning efter 14 veckor och en avslutande mätning i samband med att studien pågått under sex månader. Deltagarna använde en stegräknare och aktivitetskalender under interventionsperioden för att notera träningsaktivitet.
Deltagare uppmanades att varje vecka gå två promenader och delta i träning två gånger i veckan. Alla deltagare fick en fysisk träningsmanual och deltog i en föreläsning. De som tilldelades online träning fick tillgång till förinspelade instruktionsfilmer på Youtube medan de som tilldelades onsite träning fick möjlighet att träna två gånger per vecka tillsammans med andra deltagare och boende i området i trygghetsvärdarnas lokaler.
– Deltagarna intervjuades i samband med att de endera hoppade av studien eller fullföljt hela interventionen, säger Anna Nilstomt. Detta för att fördjupa förståelsen av de äldres upplevelse av träning under studien. På så vis samlandes både kvalitativa och kvantitativa data.
På vilket sätt är studien viktig?
– Andelen äldre i världen blir fler och för att inte bara addera år till livet utan även addera livskvalitet och främja ett hälsosamt åldrande så är det viktigt att fördjupa förståelsen för hur livskvalitet och träningsdeltagande bland äldre kan främjas, säger Anna Nilstomt.
Berätta om de viktigaste upptäckterna i studien?
– Under interventionen fullföljde 22 av 36 deltagare studien, säger Anna Nilstomt. Det är relativt höga siffror för avhopp men det är i linje med andra studier. Svar på varför deltagare hoppade av var främst sjukdom men också nedstämdhet. Andra hoppade av för att de upplevde att de var för aktiva och inte tillräckligt gamla för att delta. Tydligt var dock att träna med digitalt stöd eller i grupp kan hjälpa och stötta äldres träning.
Intervjuer med deltagarna visade att många upplevde det motiverande att vara med i en studie, speciellt i början av interventionen. Dock, beskrevs även andra motivatorer - tilltalande och belönande, rutin och åtagande, feedback och översikt, andras närvaro, samt variation och valmöjlighet. Deltagarna i båda grupperna blev starkare över tid mätt med det fysiska testet och enkätsvar visade också att de rörde sig mer vid mittmätningen.
– Följsamhet var något högre i online gruppen än onsite, men ingen signifikant skillnad. Alltså, både träna med digitalt stöd som att träna i grupp kan hjälpa och stötta äldres träning, säger Anna Nilstomt.
Vad har deltagarna tyckt om att vara med i studien?
– Många upplevde det roligt och motiverande att vara med i en studie, förklarar Anna Nilstomt. De tyckte att det kändes viktigt och stort att Karlstads universitet satsade på en forskningsstudie som rörde målgruppen äldre personer. Förvånansvärt många önskade att få aktivitetskalendern tillbaka efter att den lämnats in vid slutet av interventionen. Vilket var ett oväntat fynd som vi inte räknat med. En del uttryckte att det kalendern hjälpte dem att komma ihåg att träna. Det ska dock nämnas att en del var lättade att få lämna ifrån sig kalendern.
Forskargruppen
Första studien genomfördes av: Anna Nilstomt, Johanna Gustavsson, Linda Beckman, Charlotte Bäccman, Finn Nilson, Stefan Wagnsson, och Erik Wästlund.
Andra studien genomfördes av: Anna Nilstomt, Johanna Gustavsson, Linda Beckman, Charlotte Bäccman, Finn Nilson, och Erik Wästlund.
Mer om projektet
