Projektet Dynamiska kunskapsmiljöer skapar brofästen mellan universitet och samhälle

Dynamiska kunskapsmiljöer är ett projekt inom EU:s mål 2 som medfinansieras av universitetet och tio värmländska kommuner. När EU-pengarna är slut ska minst fem tydliga flaggor vara nedstoppade i den värmländska myllan. De utmärker särskilt starka områden, det vill säga dynamiska kunskapsmiljöer, och kring flaggorna samlas företag, kommuner, organisationer och universitet som aktivt valt att göra saker tillsammans. Tomas Edman på regionalt samverkanskontor visar med armarna hur dessa flaggor vajar i vinden.
– I projektet Dynamiska kunskapsmiljöer bygger vi broar mellan universitetet och det omgivande samhället för att skapa nytta på bägge sidor, förklarar Tomas Edman.

Vad vill man uppnå med Dynamiska kunskapsmiljöer?
– De företag och organisationer som deltar får lättare att rekrytera arbetskraft med akademisk utbildning, säger Tomas Edman. De får också kompetenshöjning genom enkel tillgång till universitetets kurser och kan påverka utbudet av uppdragsutbildningar. Vi ska också utöka studentmedverkan genom fadderföretag, mentorer, och examensarbeten.
För universitetets del kan projektet ge stöd för utveckling av grundutbildningen genom en nära relation till näringslivet, exempelvis genom idéer till nya kurser, inspiration till forskning med koppling till företagens behov och nya marknader för uppdragsutbildning. Universitetet får också tillgång till företagens kunskaper, resurser och teknik.

Från förmedling till förädling
– Dynamiska kunskapsmiljöer kan ses som ett resultat och en uppväxling av det arbete som vi hittills gjort – och fortsätter att göra – i Samverkanskontoret genom Vägvalet, uppdragsutbildningen och i Cens (Centrum för näringslivsservice), förklarar Theo Arndt, chef för Regionalt samverkanskontor.
Traditionellt sett har samverkansuppgiften handlat om förmedling av kontakter mellan företag och universitet.
– Nu tar vi ett stort steg framåt och förädlar kontakterna, fortsätter Theo. Det betyder att vi väljer ut områden som har särskilt goda möjligheter att bli framgångsrika, för att folk från företag respektive universitetet har viljan och resurserna till att jobba tillsammans.

Dessa dynamiska kunskapsmiljöer är redan igång:
Inom produktutveckling/design: Designstudio Värmland. Företag, studenter från Innovations- och designingenjörsprogrammet och professionella designers arbetar med industriell förnyelse och design i konkreta uppdrag.
Syftet är att nya produkter i befintliga företag utvecklas och når en marknad, att nya företag startar, att fler värmländska företag anställer studenter med kunskaper inom design och produktutveckling och att utveckla grundutbildning och forskning inom design och produktutveckling.

Inom elektronik: Här deltar 10 företag samt ämnet elektroteknik vid universitetet.
Nu satsar man på att utveckla nya kurser och utnyttja företagskompetens i grundutbildning, samutnyttjande av lab-miljöer, rekrytering av studenter till elektronikföretag i regionen och kompetenshöjning i elektronikföretagen.

Inom industriskolan – en struktur för kursutveckling: I samverkan med deltagande företag, Lernia och Metall utvecklar Institutionen för ingenjörsvetenskap, matematik och fysik en modell för hur man utvecklar och erbjuder akademiska kurser till industrin.

Andra områden som är i startgroparna är ledarskap och upplevelse/turism.

Uppbyggnaden av dynamiska kunskapsmiljöer påbörjas under år 2001 men intensifieras under år 2002 för att involvera allt fler företag och institutioner och ämnen vid universitetet. Finansieringen för 2001/2002 är 6,5 miljoner kronor och för år 2003 finns det ett preliminärt beslut på ytterligare 4,5 miljoner kronor.