Utbildningsprogrammet personal och arbetsliv vid Karlstads universitet får en hel del beröm i Högskoleverkets granskning av landets personalprogram. I Karlstad har man emellertid inte riktigt valt vilket slags program man vill vara.
Högskoleverket konstaterar i sin utvärdering att det finns en uppsjö varianter på personalprogram runt om i landet. Namnen varierar, innehållet likaså. Verket finner att det finns två huvudsakliga modeller för utbildningen.
Den ena är ett program uppbyggt av starka ämnen, där kurserna även läses av andra studenter utanför programmet och där det inte sker någon direkt anpassningen till programmets profil. Studenterna läser exempelvis psykologi, sociologi och ekonomi.
Den andra ett program där kurserna är skräddarsydda att passa personalprogrammets studenter. Här är anknytningen till kommande yrken tydlig.
Ann Bergman, doktorand i arbetsvetenskap och programansvarig för personal- och arbetsliv vid Karlstads universitet, är på det hela nöjd med Högskoleverkets granskning. Utbildningen får en hel del beröm och Karlstad lyfts fram som ett gott exempel på hur fadderföretag kan ge studenterna anknytning till arbetslivet redan under studietiden.
Samtidigt är hon väl medveten om att universitetet bör bestämma sig för vilken sorts utbildning programmet ska vara - vilken av de två modellerna som man bör försöka ansluta sig till.
- Utbildningen ser väldigt olika ut på olika håll i landet. Högskoleverket pekar på att det är viktigt med tydlighet vad utbildningen innehåller, annars är risken stor för falsk marknadsföring. Studenter som tror att de söker till en utbildning med stark koppling till arbetslivsfrågor kan bli besvikna när de kommer till ett program med starka ämnen.
I Karlstad har utbildningen ett första år med typiska arbetslivsrelaterade kurser, för att sedan delas upp på kurser i andra ämnen. Studenterna uppger att de saknar en röd tråd i utbildningen, och att de gärna hade sett en tydligare koppling till kommande arbetsmarknad.
- Det är en balansgång. Utbildningen är akademisk och ska så förbli, och jag ser ett stort värde i att våra studenter läser psykologi, pedagogik, sociologi, rättsvetenskap och företagsekonomi. Samtidigt är det viktigt att knyta an till arbetslivsfrågor, det är ju det som de är intresserade av att arbeta med när de är klara. Jag ser gärna att vi "knyter ihop säcken" bättre i slutet av utbildningen, kanske i form av uppsatser inom området arbetsvetenskap.
Att bygga programmet utifrån skräddarsydda kurser ser hon inte som en framkomlig väg, det skulle bli alldeles för dyrt.
- Vi får se hur utbildningen ska utvecklas, diskussionen har precis börjat. Vi ville invänta Högskoleverkets rapport innan vi satte igång.
Verkets utvärdering har varit givande, tycker Ann Bergman. Den skedde i seminarieform där representanter från flera lärosäten möttes och utbytte erfarenheter. Verket har sedan valt att presentera resultatet i en övergripande och resonerande rapport.
Kritik, som riktas mot Karlstad och de flesta andra lärosäten, är att det är för få föreläsningar, för lite lärarledd undervisning. Studenterna vill ha mer, men universiteten och högskolorna har inte råd.
Förutom samarbetet med fadderföretagen får Karlstad pluspoäng för bra internationellt samarbete med nätverk och utbyten för både lärare och studenter. Beröm delas också ut för att genusaspekter och mångfaldsfrågor ingår som naturliga delar i utbildningen.
Ett exempel på internationaliseringen är den konferens om Human Resource Management som hålls vid Karlstads universitet den 7-10 november. Då möts forskare, lärare och studenter från Sverige, Tyskland, Holland, Belgien och Storbritannien. Studenterna har samarbetat kring uppdrag ute på en rad företag och organisationer, bland andra Metso Paper, Stora Enso, Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning och Scandic Winn Hotels.
