Plus och minus för Karlstad i rankningslista

Rankningslistor är populära, men svåra att analysera. Vad är det som mäts, och hur viktas de olika kriterierna? Hur kan stora universitet jämföras med små, unga högskolor? Hur ser man i siffror vilka lärare som är bra pedagoger och hur väl studenterna trivs?

Halkat ner
Prorektor Thomas Blom har läst både årets och fjolårets lista från organisationen Urank.
Han noterar att lärosätet hamnar på plats 23 totalt sett år 2010. Året innan var den sammanlagda placeringen 19.

- Det ser ut som om vi har tappat en del, bland annat inom området grundutbildning. Det kan bero på att vi inte lyckats öka andelen disputerade lärare. Vi är medvetna om problemet, som delvis beror på en del försenade rekryteringar. I väntan på att vi kan anställa disputerade har vi haft odisputerade lärare i flera ämnen. Det är ett område som vi hela tiden försöker förbättra.

Tre områden bedömda
Mätningen är uppdelad i tre huvudområden: teknik/naturvetenskap, humaniora/samhällsvetenskap och medicin/vård. För Karlstads universitets del blir placeringen 22, 23 och 15.

Han vill passa på och lyfta fram ett område där universitetet får bra betyg. Plats 6 av 30 listade.
- Om man ser på kriterierna under rubriken sociala indikatorer så visar det sig att Karlstads universitet har bra resultat. Vi har bland annat många studenter som är första generationens högskolestudenter. Det visar att vi når nya grupper och uppfyller målen med breddad rekrytering. Det är positivt för samhället.

Studenternas takt bedöms
En sak som drar ner placeringen är andelen studenter som inte fullföljer sin utbildning eller inte läser klart tillräckligt fort, det som kallas genomströmning. Här brukar lärosäten med en hög andel distansstudenter halka efter. Högskolan Gotland, som hamnar i botten på undersökningen, har just många distansstudenter.

- I mycket avspeglar rankingen de resurser och det uppdrag lärosätena har, poängterar de ansvariga för Urank i sitt pressmeddelande.

Internationellt är bra
Nytt för årets rankning är en internationell aspekt: andelen studenter som läser en period utomlands, andelen internationella studenter samt andelen lärare och forskare som kommer från andra länder.

Studenternas betyg från gymnasiet och deras resultat på högskoleprovet har också betydelse. Ju högre betyg desto bättre plats i listan. Bland grundutbildningskriterierna har Urank lagt till andel studenter på avancerad nivå.

I framtida mätningar tänker de även ta med bibliometriska data, det vill säga till exempel andel vetenskapliga publiceringar, eftersom sådant får stor betydelse för tilldelningen av forskningsmedel till universitet och högskolor.

Läs hela rankningslistan och förklaring till bakomliggande kriterier. Här finner du också fjolårets rankningslista.

Vilka är Urank?
Urank är en organisation som årligen genomför rankningar av svenska universitet och högskolor som utbildningsinstitutioner. Nuvarande rankning är den fjärde. Ansvariga är Stig Forneng, planeringschef och statistiker, Ingemar Lind, professor och matematiker, och Thorsten Nybom, professor och historiker.
Läs mer om dem.