Debatten om övervakning är ständigt aktuell i media. När övergår tryggheten till att bli intrång i människors privatliv? Två forskare vid Karlstads universitet får 2,3 miljoner kronor för att forska kring hur människor förhåller sig till övervakning och spårning.
Vilken roll spelar konsumtionssamhället och vår allt större mobilitet i frågan om hur vi människor ser på övervakning? Varför upplevs hotet mot integriteten olika när det gäller statens övervakning av kommunikation via internet kontra privatmänniskors inköp via nätbutiker? Håller gränsen mellan det privata och det offentliga på att suddas ut?
André Jansson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap har tillsammans med Miyase Christensen, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, fått 2,3 miljoner av Riksbankens Jubileumsfond till ett nytt forskningsprojekt "Trygga rum: Medier, konsumtion och social övervakning". Med start våren 2009 kommer de att kartlägga och fördjupa förståelsen för hur människor förhåller sig till och använder olika slags medier för att öka känslan av social trygghet och kontroll.
Trygga rum?
När du tittar på TV, använder mobiltelefon eller surfar på internet, så övervakas du.
Idag finns övervakningskameror nästan överallt - taxibilen, i affären, på gymmet. Människor investerar i trygghet och kontroll. När du drar ditt kundkort i butiken eller ringer ett samtal på din telefon blir du registrerad och därmed blir det också möjligt att kartlägga dina vanor och var du rör dig. Är det service när din livsmedelsbutik skickar dig ett nytt kundkort innan du själv hinner göra en anmälan, för att en registrering har skett som visar att kortet är ur funktion? Eller är det intrång i ditt privatliv?
- Medieforskningen kring ämnet övervakning har varit ganska osynlig, och det som gjorts på senare år har mest utgått från risksamhället och rädslan för global terrorism, säger André Jansson. Vi kommer att undersöka hur den digitala inhägnad som dagens mediekonsumenter är med och bidrar till, påverkar människors delade inställning inför både privat och offentlig övervakning.
Den offentliga debatten
FRA-förslaget har senaste året debatterats livligt i media. Somliga menar att det innebär ett systematiskt och allomfattande intrång i människors privatliv. Ska staten verkligen få befogenheter att övervaka och avlyssna sina medborgare? Andra ser det som ett verktyg att ta kontroll och bekämpa brottslig aktivitet med hot mot vår säkerhet. Ett annat område som också väckt känslor är kameraövervakning i skolor. En undersökning som Datainspektionen gjorde våren 2008 visar att mer än var femte skola har kameraövervakning. De flesta medborgare ställer sig positiva till det enligt samma undersökning. Gränsen mellan frivilliga, öppna kontrollsystem och ofrivillig, dold övervakning blir allt otydligare.
- I takt med att utbudet ökar av övervakningssystem, för både privat och offentligt bruk inom alla samhällsgrupper, verkar den moraliska aspekten hamna i en gråzon, säger André Jansson. Vårt forskningsprojekt ska klargöra vilka behov och värderingar som driver privatpersoners inköp och användning. I slutänden handlar det om att få fram en analys av det svenska mediesamhällets sociala och ideologiska utveckling. På så vis kan vi tydliggöra vilka grupper som tjänar respektive förlorar på olika slags övervakning. I samband med det resultatet kan vi också komma fram till hur den fortsatta medieutvecklingen bäst ska tjäna yttrandefrihet, delaktighet och integritet.
