Att arbeta i ambulans innebär snabba beslut, starka känslor och ibland hotfulla situationer. Trots det visar en ny svensk studie något som överraskade forskarna, stressnivåerna bland ambulanssjuksköterskor var lägre än väntat.
– Det mest överraskande var att stressnivåerna var så låga, trots att ambulansyrket är känt för att vara både krävande och känslomässigt tungt, säger Carina Glawing, doktorand på omvårdnad vid Karlstads universitet och ambulanschef.
Studien, som publicerats i tidskriften International Emergency Nursing, är den första i sitt slag i Sverige med så stor omfattning. Totalt deltog 176 ambulanssjuksköterskor från 42 ambulansstationer runt om i landet.
Ett oväntat resultat
Tidigare forskning har ofta visat att stress och utbrändhet är vanligt bland ambulanspersonal. Därför var det särskilt överraskande att just stressnivåerna var relativt låga i den här studien.
En möjlig förklaring ligger i det starka kollegiala stödet. Ambulanssjuksköterskorna beskrev att arbetet upplevs som meningsfullt och varierande, två faktorer som kan bidra till att hantera de höga känslomässiga kraven i yrket.
– Den höga graden av meningsfullhet och det starka stödet från kollegor verkar spela en viktig roll för hur personalen klarar av arbetsbelastningen, säger Carina Glawing bakom studien.
Hot och våld påverkar mer än siffrorna visar
Samtidigt framkommer att ambulanspersonal ofta möter hot och våld i arbetet. Även om detta inte fullt ut syns i studiens siffror, påverkar det hur arbetet utförs. Erfarenheter från verksamheten visar att ambulanssjuksköterskor ofta arbetar med en ständig riskmedvetenhet. Det kan handla om att noggrant planera hur man går in i en miljö, hur man närmar sig en patient och hur man snabbt kan hantera oväntade situationer.
– Trygghet i arbetet är avgörande, särskilt efter att ha upplevt hot eller våld, säger Carina Glawing. Därför lyfts behovet av stöd och möjlighet att bearbeta svåra händelser.
En förändring som kan göra stor skillnad
Om forskarna fick förändra en enda sak i organisationen skulle det vara att införa regelbunden handledning för ambulanspersonal. Handledningen skulle kunna ge personalen möjlighet att prata om svåra upplevelser, få stöd och utveckla strategier för att hantera stress och hotfulla situationer. Utöver detta betonas också behovet av fler verktyg för att hantera hot- och våldssituationer.
Forskningen fortsätter då viktiga frågor återstår
Trots de positiva resultaten finns flera områden som behöver studeras vidare. En viktig fråga är om regelbunden handledning faktiskt kan minska stressnivåer över tid. En annan handlar om att bättre förstå hur hot och våld påverkar både arbetsmiljö och patientsäkerhet. Hot och våld riskerar nämligen att bli mer än ett arbetsmiljöproblem det kan också påverka hur snabbt och säkert vård kan ges.
– Resultaten från studien ger en hoppfull bild av svensk ambulanssjukvård, säger Carina Glawing. Samtidigt visar de tydligt att fortsatt arbete behövs för att stärka arbetsmiljön och säkerheten.
Genom att utveckla stödstrukturer och förebyggande insatser kan vården bli mer hållbar – både för personal och patienter.
