För Sandra Wettergren föll valet på Musikhögskolan Ingesund när hon skulle utbilda sig till musiklärare och senare även i sång på högre nivå. Mycket på grund av skolans lärarkår som hon menar är avgörande vid val av lärosäte. Efter ytterligare sångstudier vid Högskolan för scen och musik i Göteborg och på sikt tre examen i bagaget, samt många järn i elden, är hon till våren redo att ta sig an en sångkarriär, med hela världen som arbetsplats.
Sandra Wettergren, 31 år, sjöng i barnkör vid tidig ålder och när hon var åtta år började hon spela cello på Tranemo Kulturskola, i sin hemort Limmared några mil utanför Borås. Först på cello och sen på sång vid 13 år. Inför val av gymnasieprogram bestämde hon sig för att det var musik hon ville jobba med professionellt.
– Det var en känslomässigkamp mellan hur mycket cello/viola och sång jag skulle satsa på. Sången vann då jag kom underfund under tiden jag gick på musiklärarprogrammet att jag vill sjunga själv, inte bara lära andra. Jag ville testa om jag kan bli operasångerska och då passa på att ”smida medans järnet är varmt”.
Du har en lärarexamen för sång och cello, har gått kandidat musiker, med huvudinstrument klassisk sång på Musikhögskolan Ingesund och studerar nu på operaprogrammet vid Högskolan för scen och musik i Göteborg. En bukett av kunskap! Vad tror du att du kommer att jobba med när du tagit ytterligare en examen? Eller kommer du att studera vidare?
– Jag behöver en paus från utbildning efter ytterligare en examen och vill ”pröva mina vingar”. Jag har då studerat 12 år på universitet. Jag hoppas att jag kan jobba som operasångerska, frilans kanske, men som brödjobb har jag just nu ett vikariat hos Göteborgs Symfoniker som notbibliotikarie och jag jobbar även som extra korist på Göteborgsoperan. Kanske kommer jag att undervisa igen på deltid? Vem vet? Det är inte omöjligt att jag söker mig till någon operastudio eller något ”Young artist program” för att bättre kunna etablera mig på marknaden. Jag är mitt uppe i en praktik på Göteborgsoperan som solist så just nu är det svårt att tänka vad jag ska göra framåt. Jag är i ett ”här och nu tänk”.
Hur hittade du programmet kandidat musiker på Musikhögskolan Ingesund?
– Programmet startade under tiden jag gick musiklärarprogrammet, så jag har följt det från början. Programmet med inriktning sång hade bara gått ett år när jag började det, så jag är den andra som tog examen.
Tycker du att utbildningen mötte dina förväntningar?
– Jag hade inte så mycket att jämföra med eftersom programmet var förhållandevis nytt, iallafall på sång. För mig blev det väldigt bra, jag hade mycket inflytande som student om vad jag ville få ut av utbildningen. Jag arbetade halvtid som lärare samtidigt på Eda kulturskola så Ingesund var väldigt tillmötesgående med schema och tider, vilket på ett sätt är långt över förväntan. Jag fick med mig många värdefulla insikter och mycket kunskap från de tre åren.
Att musicera är att leva
Är det viktigt när du söker musikerutbildningar vad det är för lärare på aktuellt lärosäte som undervisar?
– Jag skulle säga att det är avgörande. En lärare som inte själv är eller har varit aktiv inom den bransch du vill in i saknar perspektiv och ovärderlig erfarenhet. Sångarbranschen, om den kan kallas så, är också i ständig förändring trots att vi sjunger efter en mycket gammal tradition så gäller att hänga med. Det är svårt att hitta bra sånglärare, de växer inte på träd. Ingesund har flera kompetenta sånglärare vilket är en ynnest. De alla har givit mig något som jag verkligen behövde lära mig och få till mig under olika stadier av min utbildning.
Vad tycker du om Arvika som studentstad?
– Arvika är mysigt och gemytligt. På gott och ont finns det ett begränsat utbud av aktiviteter, och det gör att jag övade väldigt mycket. Det är också lättare att knyta an till sina studiekamrater på ett helt annat sätt. Det är en stor skillnad mot hur det är att studera i exempelvis Göteborg.
Jag ser på din hemsida att du utöver att du är en klassiskt skolad sopran också sjunger visor, pop och musikal. Det ena behöver inte utesluta det andra?
– Verkligen inte, det beror på sitt sammanhang. För mig har genrebredden varit gynnsam, men visst, sångtekniskt skapar det sina utmaningar. Idag skulle jag säga att jag professionellt sjunger opera och klassik musik, och numera andra genres på min fritid. Jag spelar då och då i en genre-bred trio för att det är så himla roligt att musicera. Och jag undervisar också helt genrefritt.
Att få ägna sig åt det man brinner för på arbetstid är en ynnest. Vad innebär det för dig att jobba professionellt med sång och musik?
– Jag kan i dagsläget inte tänka mig att inte jobba med musik. Jag frilansar så mycket jag kan, jag tar emot privat elever i den mån schemat tillåter. Jag älskar att sjunga, om jag av något skäl inte har möjlighet att jobba som sångerska kommer jag jobba med musik ändå. Det finns så många olika sätt att vara nära musik. Ett exempel är mitt arbete som notbibliotikarie där jag får arrangera, transponera och så mycket mer - det är att jobba med musik och leva i det. För mig är tid ovärderligt och att då slösa 8-9 timmar per dag på något som inte gör mig lycklig känns omöjligt. Jag känner att jag måste få musicera, jag blir väldigt olycklig annars.
Vad är din drömarbetsplats?
– Tja, jag vet inte - världen kanske?
