Kraven i människors liv har blivit allt fler. Tempot, ansvaret och mängden arbete har ökat, både i och utanför arbetslivet. Detta leder i många fall till en ökad ohälsa. Värst drabbas kvinnorna. Det visar en ny studie från Karlstads universitet.
Vad kan vi göra för att skapa ett friskare samhälle? Denna fråga står i fokus för studien "Långtidsfrisk i Värmland – ett vardagsbaserat hälsoarbete", som omfattar omkring tretusen värmlänningar inom den offentliga sektorn. Bakgrunden till undersökningen är den alarmerande utvecklingen av långtidssjukskrivningar i samhället. Men vad beror egentligen ohälsan på och vad kan man göra åt problemet?
Tung och stressig arbetsmiljö
I studien har forskarna utgått från människors hela liv, det vill säga även livet utanför arbetslivet. Studien visar att ekvationen arbete och livets vardag är svår att få ihop. Arbetsmiljön inom de undersökta delarna av den offentliga sektorn är ofta tung, stressig, intolerant och turbulent. Resultaten pekar dessutom på att risken för ohälsa tenderar att öka ju större de sammanlagda kraven i livet är. Många, i synnerhet kvinnor, har ofta ett huvudansvar i hemmet och för familjen. Med ökade krav inom livets alla områden blir den sammanlagda belastningen lätt för stor. Många har dessutom små möjligheter att återhämta sig.
- Mycket tyder på att omfattningen av ansvar och arbete har ökat inom flera områden i livet. Det kanske finns anledning att fundera över om inte vårt lands sjukskrivningsproblematik och den ökade psykiska ohälsan är ett uttryck för att vi har nått en gräns för vad människan faktiskt klarar av, säger Berit Sundgren Grinups, verksam vid genusvetenskapen på Karlstads universitet och en av personerna bakom studien.
Många förändringar skapar ohälsa
Undersökningen pekar på ett flertal faktorer som bidrar till ökad ohälsa. Det kan till exempel handla om en orolig arbetssituation, återkommande omorganisationer och chefsbyten, sönderslagna arbetsgrupper och otrygga relationer i arbetet. Ofta får personalsociala frågor stå tillbaka för budgetfrågor. Ohälsa skapas också ur den skeva arbetsdelningen mellan könen som finns både på arbetsmarknaden och i familjelivet. Ytterligare en faktor är det nya globaliserade informationssamhället som bidrar till att öka den existentiella vilsenheten hos människan.
Studien visar att alltför många förändringar i livet samtidigt kan åstadkomma stress, oavsett om förändringarna utifrån uppfattas som positiva eller negativa. Omfattande förändringar på alla nivåer samtidigt tar på krafterna, vilket visar sig som hälsobesvär, stressrelaterade diagnoser och sjukskrivning. För att komma tillrätta med problemen behöver vi därför sätta gränser, både i och utanför arbetslivet. På grund av rådande föreställningar om hur kvinnor och män är och vad de gör, blir det svårare för kvinnorna än för männen att sätta gränser och att få egen tid.
Långsiktiga lösningar krävs
Det finns idag en stor risk att nya generationer långtidssjukskrivna skapas om inte mer långsiktiga lösningar kommer till stånd.
- Det finns anledning att på samhällsnivå ta ställning till vad offentlig sektor ska få kosta och hur resurserna ska fördelas, säger Berit Sundgren Grinups. Ska vi använda resurserna till att finansiera kostnader för sjukskrivningar eller ska vi spendera dem på att återföra mer luft i de slimmade organisationerna? Är det sjukskrivningskostnaderna som ska minska eller ohälsan?
Ett problemfritt liv inklusive goda arbetsvillkor, ett positivt förhållningssätt och god känsla av sammanhang, är villkor och egenskaper som behövs för att hålla sig frisk i det offentliga arbetslivet.
- Lite raljerande kan resultaten tolkas som att det svenska offentliga arbetslivet är organiserat för att passa en "supermänniska". Kanske bör vi istället tala om sjuka organisationer, där det som tillhör livet självt inte ges utrymme. Istället återstår bara arbete, säger Berit Sundgren Grinups.
Förslag för ett friskare arbetsliv
I studien presenteras en rad förslag på åtgärder för att nå ett friskare arbetsliv. Det handlar till exempel om att försöka förhindra heltidsarbetslöshet, att arbeta mot könsdiskriminering och att ta hänsyn till människors hela livssituation i planeringen av verksamheten. Rehabiliteringsarbetet bör systematiseras och relationer i arbetslivet stabiliseras. Fler och närvarande chefer som tydliggör arbetsuppgifter, kommunicerar med de anställda och tar sitt ledaransvar i arbetsgruppen är också önskvärt.
Det tvååriga projektet har drivits av Karlstads universitet, LO och Försäkringskassan i Värmland tillsammans. I studien har flera viktiga delar av den offentliga sektorn deltagit, till exempel skola, vård, omsorg, polis och försäkringskassa. Från Karlstads universitet har, förutom Berit Sundgren Grinups, även Lisbeth Bekkengen, Bertil Lundberg och Catharina Höijer deltagit.
