Obalans mellan utbildning och arbetsmarknad

Högskoleverket har på uppdrag av regeringen analyserat tillgången på högskoleutbildade och arbetsmarknadens behov. Rapporten visar att det råder brist på ett antal viktiga yrkesgrupper, medan det är överskott inom andra områden.

– Det är varken önskvärt eller möjligt med en perfekt balans mellan högskola och arbetsmarknad. Högre utbildning har också andra värden än att förse arbetslivet med rätt kompetens. Men nu har obalansen blivit alldeles för stor inom vissa områden, säger Sigbrit Franke, chef för Högskoleverket.

Idag är det brist på kemister, fysiker, matematiker, receptarier, läkare, tandläkare, förskollärare, fritidspedagoger och yrkeslärare. Bristen på dessa yrkesgrupper förväntas bestå även framöver.

När det gäller civilingenjörer, sjuksköterskor, psykologer, socionomer, jurister, sjukgymnaster och arbetsterapeuter är läget ganska balanserat. Men om några år förväntas det bli brist på de fyra förstnämnda grupperna.

Både nu och på sikt är det överskott på journalister, ekonomer och konstnärer. Det är också överskott på högskoleingenjörer och på utbildade inom informations- och kommunikationsteknik. Men här beräknas överskottet vändas till brist inom några år.

Förändring på gång i Karlstad
Vid Karlstads universitet pågår en översyn av utbildningsutbudet och dekanus Stehphen Hwang anser att den är välbehövlig.
- Vi ser över utbudet och de förändringar som är beslutade för 2005 och 2006 är ganska väl i linje med budskapet från Högskoleverket. Visserligen är efterfrågan på civilingenjörer inte så stark just nu, men där kommer behovet att öka. Vi får signaler om att det utbildas väl många ekonomer och vi har i vår planering dragit ner antalet platser inom ekonomprogrammen, säger han.

Han tycker att det är bra att rapporten lyfter fram behovet av kemister, fysiker och matematiker var och en för sig, istället för att som brukligt klumpa ihop tekniska utbildningar.
- Det finns en föreställning om att det bara finns ett behov av ingenjörer och civilingenjörer och man glömmer ofta bort vikten av de naturvetenskapliga utbildningarna. Det är också bra att Högskoleverket gör den här typen av kartläggningar, även om det alltid är svårt att sia om arbetsmarknaden i framtiden, säger Stephen Hwang.

Den stora utmaningen för Karlstads universitet, liksom för de andra lärosätena, är att få studenterna att vilja läsa just naturvetenskapliga och tekniska ämnen.

Examensmål botar obalans?
För vissa grupper, till exempel lärare och läkare, sätter regeringen mål för hur många som ska utbildas, så kallade examensmål. Högskoleverket föreslår att examensmål sätts för ytterligare ett antal utbildningar för att anpassa volymen mer till behov på arbetsmarknaden. Det gäller främst för journalister och ekonomer, eftersom allt för många inom dessa grupper utbildas till arbetslöshet. Det gäller också för socionomer och psykologer - men här för att öka antalet utbildningsplatser.

- Lärosätenas frihet har kommit för att stanna. Men temporära examensmål skulle vara ett sätt att komma tillrätta med allt för stora brister eller överskott på högskoleutbildade. Ett annat sätt är att ge högskolorna incitament via fördelning av pengar, säger Sigbrit Franke.

Inte längre expansion
De senaste 15 åren har högskolan i Sverige kännetecknats av kraftig expansion. Antalet studenter har ökat från 165 400 år 1988 till 340 000 år 2003. Men nu när nära hälften av en årskull går vidare till högskolan börjar expansionsfasen nå sitt slut, konstaterar Högskoleverket i rapporten. Nu är det istället omfördelning av platser som gäller samt att förbättra utbildningskvaliteten, som ibland har blivit lidande av den kraftiga expansionen.

- Profilering, samverkan och koncentration är receptet för en förbättrad högskoleutbildning. Varje lärosäte måste profilera sitt utbildningsutbud och göra det i samverkan med andra lärosäten. En ökad koncentration av vissa utbildningar är också nödvändig för att värna om kvaliteten, säger Sigbrit Franke, chef för Högskoleverket.

Rapporten Arbetsmarknad och högre utbildning finner du här. Den innehåller fördjupade analyser om flera yrkesgrupper.