För att undvika brist eller överskott på olika yrkesgrupper måste man ta hänsyn till morgondagens arbetsmarknad när man planerar antalet utbildningsplatser på högskolan. Det säger Högskoleverket, HSV, i en ny rapport. När det gäller lärare förväntas det bli ett stort överskott på gymnasielärare och högstadielärare, medan bristen på förskollärare troligtvis kommer att förvärras.
Vid Karlstads universitet, där ungefär var fjärde student läser till lärare, har man redan vidtagit en del åtgärder för att bättre svara mot arbetsmarknadens behov. Fler förändringar kan bli nödvändiga.
Efter en del högskoleutbildningar riskerar studenterna att möta en tuff arbetsmarknad, skriver HSV i ett pressmeddelande. Både nu och på sikt är det till exempel överskott på ekonomer och journalister. Det finns dock flera yrkesgrupper som det kan bli allvarlig brist på om man inte utökar antalet utbildningsplatser. Sjuksköterskor och högskoleingenjörer är exempel på sådana yrken. När det gäller lärare förväntas det bli ett stort överskott på gymnasielärare och högstadielärare, medan bristen på förskollärare troligtvis kommer att förvärras.
Svårt att förutse lärarbehov
Den nya lärarutbildningens flexibilitet gör det problematiskt att anpassa utbildningsplatserna efter arbetsmarknadens behov. Den färdigutbildade lärarens kompetens gäller inom olika skolformer, vilket gör det svårt att på förhand veta hur många som kommer att arbeta som exempelvis förskollärare. Det kommer att behövas många fler förskollärare, men om behovet kommer att kunna tillgodoses är ovisst.
- Det här är en utveckling som vi känner till och vi har redan gjort en del satsningar för att möta det förändrade behovet på arbetsmarknaden. Karlstads universitet satsar mer på lärarutbildningen mot förskolan och mer på yrkeslärarutbildning. Men vi får diskutera om vi också ska förändra, minska, antalet platser för lärare mot grundskolans senare år och gymnasieskolan. Det är inget vi ger oss i kast med nu inför höstterminen 2006, men kanske senare. Ett område där vi kan göra mer är lärare mot fritidshem, där ser vi en ökad efterfrågan på arbetsmarknaden, säger Lennart Jansson, utbildnings- och forskningssamordnare inom lärarutbildningen vid Karlstads universitet.
Stannar i länet
Majoriteten av lärarna arbetar i det län där de utbildat sig. Därför är det viktigt att man tar hänsyn till de regionala behoven när lärarutbildningen planeras. En förutsättning för detta är enligt Högskoleverket att samarbetet mellan kommun och högskola stärks.
För Värmland är sambandet mellan utbildningsort och arbetsplats mycket tydligt. Enligt HSVs undersökning är det hela 81 procent av lärarna i Värmland som också utbildat sig i länet. Bara Skåne och Västerbotten har högre siffror: 84 respektive 83 procent av lärarna arbetar i det län där de utbildat sig.
För att minska obalansen efterlyser Högskoleverket en fördjupad samverkan mellan högskolorna och samhället samt att högskolorna utarbetar tydligare strategier för hur arbetslivets behov och synpunkter ska tas till vara i utbildningsplaneringen. Det är också viktigt att blivande studenter får information om hur arbetsmarknaden kan se ut om fyra, fem år när de är klara med sin utbildning.
Snart brist på sjuksköterskor och högskoleingenjörer
Idag är läget på arbetsmarknaden ganska balanserat för sjuksköterskor, men om bara några år kan brist uppstå. Fram till år 2020 kommer 40 procent av alla dagens sjuksköterskor att ha gått i pension. Efterfrågan under samma period förväntas därför öka med 35 000–40 000.
Allt tyder på ett växande behov av högskoleingenjörer, när stora grupper av gymnasieingenjörer går i pension. Trots detta har det varit svårt att fylla alla utbildningsplatser. En ökad profilering och koncentration av utbildningens olika inriktningar och ökad samverkan mellan högskolorna behövs för att stärka utbildningens ställning.
