Nyttig forskning mest angelägen
2005-06-20Ju högre utbildning och ju mer kunskap, desto större förtroende för forskning. Personer med högt förtroende för forskningen vill också satsa mest på spetsforskning. Det visar en omfattande opinionsundersökning som Vetenskap & Allmänhet låtit genomföra.
Vetenskap & Allmänhet, VA, har i samarbete med 2004/2005 års SOM-undersökning (Samhälle Opinion Massmedia) vid Göteborgs universitet frågat 3 000 svenskar hur de ser på vetenskap. Resultaten visar att mer än nio av tio av de tillfrågade vill se svensk spetsforskning om cancer. Nästan lika många anser det viktigt att Sverige bedriver världsledande forskning inom miljö, energi och teknik. För områden som historia och arkeologi är motsvarande siffra runt 40 procent.
- De flesta vill satsa på forskning som människor kan dra direkt nytta av. Men faktorer som empati, hur berörd man själv är av området och rådande samhällsvärderingar spelar också in, säger professorerna Sören Holmberg och Lennart Weibull som leder SOM-undersökningen.
Olika grupper prioriterar något olika. Kvinnor vill satsa mer på forskning kring reumatiska sjukdomar och miljö medan män i större utsträckning än kvinnor prioriterar genteknik och IT. Sympatisörer till socialdemokraterna, centern och kristdemokraterna är något mindre positiva till forskningssatsningar än övriga partiers sympatisörer. Tonåringar mellan 15 och 19 år liksom lågutbildade vill generellt satsa mindre än vuxna respektive högutbildade.
- Det är oroväckande att de unga vill satsa mindre på spetsforskning. VA:s undersökningar visar också att ungdomar har lägre förtroende för forskare. För att öka intresset och förståelsen behövs fler möten mellan forskare och omvärlden, säger VA:s generalsekreterare Camilla Modéer.
Universiteten och sjukvården toppar listan över samhällsinstitutioner som människor har förtroende för. Men forskningsförtroendet varierar beroende på område. Forskning inom medicin har förtroende hos 81 procent av de tillfrågade, teknik 73 procent, naturvetenskap 68 procent, samhällsvetenskap 50 procent, utbildningsvetenskap 43 procent och humaniora bara 38 procent.
- Många personer har över huvud taget inte någon åsikt om humaniora eller utbildningsvetenskap. Dessa områden har liksom samhällsvetenskap imageproblem och behöver stärka sina varumärken. Kanske kan de låga siffrorna också delvis förklaras med att ämnena ofta sysslar med politiskt kontroversiella frågor, säger Sören Holmberg och Lennart Weibull.
Undersökningen visar även på utbredd okunskap om vetenskap, framför allt bland de unga. En fjärdedel av tonåringarna anger att astrologi och parapsykologi är vetenskaper. Högutbildade är kunnigare än lågutbildade om vilka ämnen som är vetenskapliga. Regelbundna morgontidningsläsare och tittare på SVT:s nyheter är kunnigare än andra grupper medan kvällstidningsläsning och tittande på TV4:s Nyheterna har ett rakt motsatt samband med kunskaper om vad som är vetenskap.
Mer information: Ladda ner hela rapporten i pdf-format. Eller gå in på www.v-a.se.
Källa: Pressmeddelande från Vetenskap & Allmänhet den 20 juni 2005.